Språkfostran

Språkfostran

Språkkunskaper och kulturkännedom öppnar dörrar och ger våra barn och unga färdigheter att agera i den globala världen. Målet med språkfostran i skolan är att stärka språk- och kulturmedvetenheten och stöda barn och ungas kommunikationsfärdigheter samt skapa förståelse för mångdimensionella språkliga och kulturella identiteter.

Nätverket Svenska nu deltar i skolornas språkfostran genom att bygga broar mellan olika skolämnen, och i programmet ta upp övergripande teman som berör ungas tillväxt och utveckling (skådespel, föreläsningar) samt genom att skapa regionalt samarbete (skolor, regionala lärarföreningar, medborgarorganisationer osv). Nätverket Svenska nu samarbetar mycket med Utbildningsstyrelsen, Svensklärare i Finland rf och Språklärarförbundet i Finland rf.

I den finska skolan i Finland läser man svenska antingen som ett A1, A2 eller B1-språk. Den nya läroplanen för grundskolan trädde i kraft hösten 2016. Läroplanen förde med sig förändringar i språkstudierna. Den nuvarande regeringen arbetar även parallellt med en gymnasiereform och en digitalisering av studentexamen.

Varför svenska?

Varsågod och bekanta dig med programkoordinator Mikael Hiltunens presentation om svenskans betydelse i Finland.

dot-1

svenska = nyttosvenska
  • Finland är en del av Norden. Finland har en nära relation till de andra nordiska länderna, såväl mentalt, ekonomiskt som kulturellt. Det svenska språket spelar en nyckelroll för att upprätthålla och bygga vidare på den här relationen, eftersom språket har en kulturbärande funktion.
  • Finland vill vara världens mest kompetenta nation. Kompetens skapar man inte ensam. Det svenska språket öppnar porten till de andra nordiska ländernas utbildnings- och arbetsmarknader. Ett nordiskt universitets- och forskningssamarbete erbjuder möjlighet till ett nära regionalt samarbete som även ger tillgång till globala konkurrensfördelar.
  • De nordiska länderna agerar ofta tillsammans inom Europeiska unionen och i andra internationella sammanhang.  De nordiska länderna är även ett internationellt välkänt varumärke.
dot-2
svenska = möjlighet
  • Det är viktigt att Finland även i fortsättningen värdesätter samarbete, ömsesidig förståelse och en kultur som stöder tolerans. Språkkunskaper överlag samt kunskap i båda nationalspråken förenar språk- och kulturgrupperna i vårt land. Vårt lands båda nationalspråk är vårt gemensamma arv och en kulturell kraftkälla.
  • Det svenska språkets och den svenskspråkiga kulturens möjligheter är lätt tillgängliga i språkstudierna samt i undervisningen av bl.a. historia, konstämnen och geografi.  Kontakten mellan de svensk- och finskspråkiga ungdomarna borde också främjas i skolornas vardag.
dot-3
svenska = språket på arbetsmarknaden
  • Sverige är Finlands näst viktigaste exportland. Enligt Finlands Näringsliv EK:s personal- och utbildningsenkät (2014) var svenskan det överlägset mest använda språket efter finskan och engelskan i företagen.  Den totala finska exporten till Sverige uppgick till 5,5 miljarder euro och den svenska importen motsvarade 6,2 miljarder euro år 2015. Våra ekonomiska liv har redan under flera års tid sammanflätats närmare varandra, speciellt inom finansbranschen.
  • Nya möjligheter för näringslivet öppnar sig som bäst även på Finlands, Sveriges och Norges nordliga områden, där bland annat turistnäringen, byggnadsindustrin, gruvindustrin och på lång sikt även hamnindustrin samt sjöfarten erbjuder nya möjligheter för finländska företag.
  • Kunskaper i det svenska språket behövs för många uppgifter inom den offentliga sektorn (kommunala och statliga arbetsgivare).
dot-4
språkkunskap = skapar jämlikhet
  •  Möjlighet att studera båda nationalspråken garanterar medborgarna likvärdiga möjligheter på arbetsmarknaden. Det är viktigt att alla erbjuds möjlighet och rätt att lära sig båda nationalspråken och man inte stänger ut någon från att ha förutsättningar för att vara verksam i hela landet.
  • I Finland ska man studera många språk, språk öppnar dörrar mot världen. Tidigare erfarenheter stöder inte det faktum att frivilliggörande skulle leda till mångsidigare studier i språk, tvärtom läser vi färre språk än för 10-20 år sedan.  Verksamhet som stöder de ungas språkkunskaper borde stödjas, inte försvagas.