Gustav Vasas tid som kung brukar ses som början på den moderna tiden i Sverige och en tid av många förändringar. Under medeltiden bodde största delen av befolkningen på landsbygden och städerna var mycket mindre än idag. I samhället hade den katolska kyrkan stor makt och lokala fogdar härskade över sina län. Men under 1500-talet började ske en förändring där mer enhetliga stater med centraliserad makt började växa fram. Speciellt i norra Europa började Martin Luthers idéer om en svagare kyrkomakt få alltmer uppmärksamhet.
Också i senmedeltida Norden hade fogdarnas makt ökat och det tävlades om vem som kontrollerade den baltiska och nordiska handeln. Norden hade också drabbats av pestepidemier, hungersnöd och en stor del av befolkningen hade dött.
I Östersjöregionen hade Hansan, ett handelsförbund med säte i Lübeck, stor makt både militärt och politiskt. Som en motreaktion till detta förenades de nordiska kungadömena Sverige, Norge och Danmark, under drottning Margarete till Kalmarunionen. Drottningen hade velat skapa politisk stabilitet i regionen men till slut blev Kalmarunionen en lös union och tiden var mycket orolig i Norden. Trots att länderna i princip skulle ha en gemensam monark kan man inte tala om någon centraliserad makt och speciellt i Sverige började man oroa sig över den ökade danska makten i Norden.
en befolkning = väestö
att drabbas av = kohdata, koetella
enhetlig = yhtenäinen
en fogde = vouti
en furste = ruhtinas
en förändring = muutos
att härska = hallita
handeln = kauppa, kaupankäynti
ett handelsförbund = kauppaliitto
en hungersnöd = nälänhätä
landsbygden = maaseutu
ett län = lääni
medeltiden = keskiaika
en motreaktion = vastareaktio
pesten = rutto
ett samhälle = yhteiskunta
en stad, städer = kaupunki
senmedeltiden = myöhäiskeskiaika
År 1520 kröntes den danska kungen Kristian II till kung över Sverige och blev därmed också regent över hela Kalmarunionen. Kristian II var orolig över sin position i Sverige och beslöt sig för att göra sig av med de svenska adelsmännen som motsatte sig Kalmarunionen. Händelsen kom att gå i historien som Stockholms blodbad. Närmare 100 personer avrättas, däribland Gustav Vasas far och svåger. Händelsen chockerade i Sverige och Kristian blev känd i svensk historibeskrivning med öknamnet Kristian Tyrann.
I och med avrättningarna trodde Kristian II att han hade försäkrat sin plats på tronen och att alla hans motståndare var undanröjda. Men adelsmannen Gustav Eriksson Vasa, då bara 24-år gammal, lyckas uppvigla bönderna i Dalarna i Sverige till ett uppror. Upproret spred sig snabbt runt om landet och inom sex månader var nästan hela landet befriat.
Den 6 juni 1523 i Strängnäs blev Gustav Vasa vald till kung över Sverige. Gustav Vasa centraliserade makten i landet och satt på tronen fram till sin död 1560.
Visste du att den 6 juni, dagen då Gustav Vasa valdes till kung, firas idag som Sveriges nationaldag?
Hur lyckades Gustav Vasa med upproret?
- I Sverige var bönderna missnöjda med det danska styret för att de höjt på skatterna och försvårat handeln med Hansan. Därför kunde Gustav Vasa lätt uppvigla bönderna till uppror.
- Gustav Vasa lierade sig med Hansans ledning i Lübeck som själva var på krigande fot med danskarna. Från Hansan fick Gustav Vasa resurserna han behövde för att genomföra upproret men samtidigt fick Hansan en större makt över den svenska politiken.
- Många av Gustav Vasas konkurrenter i hemlandet hade dött under Stockholms blodbad och därmed hade han enklare att komma åt makten.
- I Sverige var bönderna missnöjda med det danska styret för att de höjt på skatterna och försvårat handeln med Hansan. Därför kunde Gustav Vasa lätt uppvigla bönderna till uppror.
att avrätta = teloittaa
att befria = vapauttaa
att besluta sig = päättää
en bonde, bönder = maanviljelijä
att försäkra = varmistaa
att göra av med = poistaa
att kröna = kruunata
en motståndare = vastustaja
en regent = hallitsija
sprida sig = levitä
en svåger = lanko
en tron = valtaistuin
att undanröja = raivata pois, poistaa
ett uppror = kapina
att uppvigla = yllyttää
ett öknamn = lisänimi
en konkurrent= kilpailija
koma åt makten = päästä valtaan
att liera sig = liittoutua
missnöjd = tyytymätön
skatter = verot
ett styre = johto
att vara på krigande fot = olla sotajalalla
ett uppror = kapina
Frågor:
Varför skaffade Gustav Vasa hjälmen?
Vad är det för speciellt med hjälmen?
En man gör inte vad han vill, utan vad han bör.
Förändringar och politiskt maktspel
Gustav Vasa hade inte så mycket politisk erfarenhet när han blev kung som 27-åring. Han lyckades ändå driva igenom många förändringar och hans regeringstid förändrade det politiska maktspelet i landet.
Idag minns vi Gustav Vasa speciellt för reformationen. Efter han blev kung hade Gustav Vasa en stor skuld till Lübeck som han måste återbetala. Gustav Vasa insåg fördelarna med den protestantiska läran som spred sig från Tyskland. Genom att introducera den nya läran i sitt rike kunde han konfiskera den katolska kyrkans stora egendom i Sverige och därtill många prästers privategendom.
Gustav Vasa började även beskatta kyrkan. Så här kunde han betala sin krigsskuld och samtidigt minska biskoparnas makt i riket. Biskoparna hade tidigare haft egna livvakter och borgar men i och med reformationen förvandlades de till lydiga verktyg för kungen utan att de tappade sin lokala prestige.
att beskatta = verottaa
en biskop = piispa
en borg = linna
att driva igenom = ajaa läpi, saada aikaan
en egendom = omaisuus
en erfarenhet = kokemus
att förvandla = muuttaa, muuntaa
attt konfiskera = takavarikoida
en livvakt = henkivartija
lydig = tottelevainen, kuuliainen
en lära = oppi
ett maktspel = valtapeli
prestige = maine, arvovalta
reformationen = uskonpuhdistus, reformaatio
en regeringstid = valtakausi
ett rike = valtio
en skuld = velka
ett verktyg = työkalu
att återbetala = maksaa takaisin
Reformationen mottogs inte med öppna famnar i hela riket och orsakade bondeuppror som Gustav Vasa slog ner med hård hand. Gustav Vasa styrde enväldigt och tog in tyska specialister som hjälpte honom att centralisera administrationen. Därför är Gustav Vasa även känd för att han centraliserade makten, drev in skatterna effektivt och skapade ett mer enhetligt rike. Gustav Vasa behandlade det svenska riket som sin personliga egendom och samlade allt större mängder av gårdar och gods under sin livstid.
en administration = hallinto
att centralisera = keskittää
enhetlig = yhtenäinen
enväldig = itsevaltainen
ett gods = tila
ett rike = valtio
en skatt = vero
att ta emot med öppen famn = ottaa avosylin vastaan
ett uppror = kapina
Bättre en gång tala och därvid bliva än hundrade gånger tala.
Landsfar eller tyrann?
I historieskrivningen beskrivs Gustav Vasa som temperamentsfull, han fick raseriutbrott och kunde vara oförskämd och misstänksam. I regel var han ändå både artig och vänlig och tog hand om sin familj.
Bilden av Gustav Vasa i eftervärlden är lika tudelad som hans personlighet. Å ena sidan har man sett honom som en landsfar och skaparen av moderna Sverige. Man har berättat historier om hans tapperhet och äventyren i hans ungdom då han befriade Sverige från danskarna. Men å andra sidan har man också påstått att han förstörde den medeltida bildningstraditionen i Sverige och var en tyrannisk och hänsynslös härskare som orsakade det svenska folket mycket elände.
artig = kohtelias
beskriva = kuvata
en bildningstradition = sivistysperinne
ett elände = kurjuus
att förstöra = pilata, tuhota
en historiebeskrivning = historiankirjoitus
hänsynslös = häikäilemätön
oförskämd = hävytön
en härskare = valtias
i regel = yleensä
en landsfar = “maan isä”
misstänksam = epäluuloinen
ett raseriutbrott = raivonpuuska
tapperhet = urheus, urhoollisuus
temperamentsfull = temperamenttinen
tudelad = kahtiajakautunut
Gustav Vasas arv
Gustav Vasas brytning till påvemakten hade också andra än enbart religiösa konsekvenser. I och med att gudstjänsterna skulle genomföras på folkets språk översattes Bibeln till både svenska och finska. Samtidigt blev stavningen av svenskan mer enhetligt i Sverige och i Finland skapade man ett finskt skriftspråk.
Gustav Vasa grundade även Finlands nuvarande huvudstad Helsingfors 1550. Gustav Vasa spenderade också nästan ett år i Finland och är den svenskan kungen som har varit längst i Finland av alla svenska kungar.
Gustav Vasa införde ett arvskungadöme, det vill säga att tronen skulle ärvas av kungens son. Det här systemet lever kvar i Sverige än idag med den förändringen att efter 1980 kan tronen ärvas även av monarkens döttrar.
Visste du att Sveriges nuvarande kung Carl XVI Gustaf är släkt med Gustav Vasa på 91 olika sätt?
ett arvkungadöme = perinnöllinen kuningaskunta
att besluta = päättää
enhetlig = yhtenäinen
en gudstjänst = jumalanpalvelus
att grunda = perustaa
en konsekvens = seuraus
ett skriftspråk = kirjakieli
att ärva = periä
att översätta = kääntää
Gustav Vasa var gift tre gånger. Han första hustru hette Katarina av Sachsen-Lauenburg och tillsammans fick de bara ett barn, en son, Erik XIV. Katarina avled några år efter parets bröllop.
Gustav Vasa gifte om sig 1536, då med den svenska högadliga Margareta Eriksdotter. Tillsammans fick de tio barn: Johan, Karl (som båda satt på den svenska tronen), Katarina, Cecilia, Magnus, Anna, Sofia, Elisabet samt sönerna Karl och Sten som båda dog som mycket små. Margareta dog som endast 35-år gammal i en sjukdom år 1551.
Det var inte passande för en kung att förbli änkling. Därför gifte han om sig igen ett år senare med sin avlidna hustrus systerdotter Katarina Gustavsdotter. Katarina var endast 16-år och hennes nära släktskap till den avlidna drottningen gjorde att äktenskapet redan i tiden var en skandal. Men kungen fick sin vilja igenom och sommaren 1552 firades ett storslaget bröllop. Paret fick aldrig några barn ihop.
Gustav Vasa lär ha tagit väl hand om sina barn och såg till att döttrarna hade god moral och att sönerna fick en bra utbildning.
att avlida = menehtyä
ett bröllop = häät
en dotter, dottern, döttrar = tytär
att gifta om sig = mennä uudestaan naimisiin
en hustru = vaimo
ett släktskap = sukulaissuhde
en son, sonen, söner = poika
storslagen = suurenmoinen
vara gift = olla naimisissa
en utbildning = koulutus
ett äktenskap = avioliitto
en änka = leski
Frågor:
Vad användes dockan till?
Varför hade modedockorna egna pass?
Familjedrama hos släkten Vasa
Efter att Gustav Vasa dog hösten 1560 började flera av sönerna gräla om tronen. Av barnen satt Erik, Johan och Karl på den svenska tronen. Föräldrarnas hopp om att barnen skulle hålla ihop och att successionen skulle gå fredligt till var förgäves. Familjens medlemmar verkar ha varit lika temperamentsfulla som Gustav Vasa.
Efter kungens bortgång steg hans äldsta son Erik på tronen som kung Erik XIV. Erik led periodvist av sinnessjukdom. Han var paranoid och kunde endast tidvis regera.
När Erik XIV gifte sig med den oadliga Karin Månsdotter fick adeln nog och han ersattes av sin bror Johan III. Johan sin bror Erik till fånga och till slut förgiftade han honom för att försäkra sin plats på tronen. I januari 1569 erkändes Johan III som kung.
Dramat slutade inte där, efter Johans död 1592 ärvde hans son Sigismund tronen. Men Sigismund lyckades inte behålla den svenska tronen utan förlorade tronen till sin farbror Karl IX, Gustav Vasas yngsta son, som blev kung över Sverige 1599. Sigismund, som via sin mors sida också var kung över Polen fick nöja sig med bara ett kungadöme.
att erkänna = tunnustaa
att ersätta = korvata
en farbror = setä
fredligt = rauhaisasti, sopuisasti
att förgifta = myrkyttää
förgäves = turhaa
att försäkra = varmistaa
att gräla = tapella
att hålla ihop = pitää yhtä
ett kungadöme = kuningaskunta
oadlig = aateliton
en tron = valtaistuin
att regera = hallita
en sinnessjukdom = mielisairaus
en succession = kruununperimys
att ta till fånga = ottaa vangiksi, vangita
tidvis = ajoittain
att ärva = periä
Frågor:
Vad kunde rustningen användas till?
Hur mycket väger rustningen?
Frågor:
Vem har använt den här kröningsmanteln?
Hur många guldkronor fanns det ursprungligen på manteln?
Frågor:
Vem ägde rustningen på videon?
Varifrån kom rustningen till Sverige?
Läs texterna på sidan och försök hitta svaret till följande frågor:
- När blev Gustav Vasa Sveriges kung?
- Vilka förnyelser införde Gustav Vasa?
- Vilka tre av Gustav Vasas söner blir kungar över Sverige?
- Vilken stad i Finland har Gustav Vasa grundat?
- Vilken betydelse har Gustav Vasa haft för de moderna samhällena i Sverige och Finland?
Läs texten om Gustav Vasa. Diskutera sedan med en kompis:
- Vilka lagar skulle du instifta om du var en kung eller en drottning?
- Vilka egenskaper tycker du är viktiga för en kung/en drottning/en president?
- Jämför Finland under Gustav Vasas tid med dagens Finland. Vilka saker har ändrats?
- Om du var en regent och fick grunda en stad vad skulle du kalla staden?
Litteratur
Gustafsson, Nordens historia. En europeisk region under 1200 år, Lund 2016.
Meinander, Finlands historia, Helsingfors 2010.
L.-O. Larsson, Gustav Vasa landsfader eller tyrann?, Stockholm 2002.
Lahtinen, Ebba Stenbock i maktspelets skugga, Helsingfors 2022.
TT Nyhetsbyrån, ”Gustav Vasas ättlingar kartlagda”, SVT Nyheter, 23.6.2018, https://www.svt.se/nyheter/inrikes/gustav-vasas-attlingar-kartlagda-1, senast sedd 28.2.2023.
Ylikangas & K. Tarkiainen, ”Kustaa Vaasa.”, Kansallisbiografia-verkkojulkaisu. Studia Biographica 4, 23.6.2000, http://urn.fi/urn:nbn:fi:sks-kbg-000315, senast sedd 28.2.2023.
Tegenborg-Falkdalen, Vasadöttrarna, Lund 2010.
Videorna i materialet är gjorda av Livrustkammaren. Vi tackar för samarbetet!
