Världen såg mycket annorlunda ut för 500 år sen. Största delen av befolkningen bodde på landsbygden och städerna var mycket små. Katolska kyrkan och den lokala adeln hade stor makt och det fanns inte enhetligt sätt att styra ett land.
Men man brukar säga att en ny tid, den moderna tiden, började när Gustav Vasa blev kung. Han blev kung över hela Sverige och införde den lutherska tron i det svenska kungariket. Han blev en enväldig härskare och till och med prästerna måste lyda kungen.
annorlunda = erilainen
enväldig = itsevaltias, itsevaltainen
en härskare = hallitsija
landsbygden = maaseutu
att införa = tuoda
en kung = kuningas
ett kungarike = kuningaskunta
att lyda = totella
att styra = johtaa
en värld = maailma
Gustav Vasa blir kung
Före Gustav Vasa blev kung satt den danska kungen Kristian II både på den svenska och danska tronen.
Kristian II var orolig för att de svenska adelsmännen inte skulle lyda honom. Han beslöt sig därför för att göra sig av med sina motståndare. Han avrättade över 100 personer. Händelsen kallas idag för Stockholms blodbad.
I Sverige blev man förskräckt av händelsen. Den unga adelsmannen Gustav Vasa fick de svenska bönderna med i ett uppror för att befria Sverige.
Gustav Vasa blev vald till den nya kungen över Sverige i staden Strängnäs 6 juni 1523.
Visste du att den 6 juni, dagen då Gustav Vasa valdes till kung, firas idag som Sveriges nationaldag?
att avrätta = teloittaa
att besluta= päättää
att göra sig av med = poistaa
en händelse = tapahtuma
en motståndare = vastustaja
orolig= huolissaan
tronen = valtaistuin
ett uppror = kapina
att vara förskräckt = olla kauhissaan
Frågor:
Varför skaffade Gustav Vasa hjälmen?
Vad är det för speciellt med hjälmen?
En man gör inte vad han vill, utan vad han bör.
Gustav Vasa
Gustav Vasa genomför förändringar
Gustav Vasa blev kung som bara 27-åring. Han lyckades göra stora förändringar i Sverige:
Visste du att Gustav Vasa också grundade vår huvudstad Helsingfors?
ett arv= perintö
ett arvskungadöme = perinnöllinen kuningaskunta
Bibel = Raamattu
centralisera = keskittää
få tillgång till = pääsy
en förändring = muutos
makten = valta
reformationen = uskonpuhdistus
ett skriftspråk = kirjakieli
stavning = oikeinkirjoitus
att översätta = kääntää
Bättre en gång tala och därvid bliva än hundrade gånger tala.
Gustav Vasa
Gustav Vasas familj
Gustav Vasa var gift tre gånger. Han första hustru hette Katarina av Sachsen-Lauenburg. Tillsammans fick de bara ett barn, sonen Erik XIV. Katarina dog några år efter parets bröllop.
Gustav Vasa gifte om sig 1536 med Margareta Eriksdotter. Tillsammans fick de tio barn: Johan, Karl, Katarina, Cecilia, Magnus, Anna, Sofia, Elisabet samt sönerna Karl och Sten: Karl och Sten dog båda som mycket små. Margareta dog som endast 35-år gammal.
Gustav Vasas tredje hustru var Katarina Gustavsdotter. Paret fick aldrig några barn ihop.
ett bröllop = häät
gifta om sig = mennä uudestaan naimisiin
en hustru = vaimo
en son, sonen, söner = poika
vara gift = olla naimisissa
stövlar
handskar
byxor
en rock, en jacka
en skjorta
strumpbyxor
Gustav Vasa var ett riktig modelejon som alltid klädde sig enligt det senaste modet.
När man studerar hans porträtt ser man honom avbildad med bland annat långa silkesstrumpor, vida knäbyxor, en stilig överrock och en barett med plym.
avbilda = kuvata
knäbyxor = polvihousut
ett modelejon = keikari
en plym = sulkakoriste, töyhtö
en rock = takki
senaste mode = viimeisin muoti
Frågor:
Hur visste Gustav Vasa vilka kläder som var inne?
Varför hade modedockorna egna pass?
Gustav Vasas död
Gustav Vasa dog den 29 september 1560. Han begravdes i Uppsala domkyrka. Till begravningståget togs Gustav Vasas presonliga föremål. I begravningståget red bland annat en man iklädd Gustav Vasas rustning.
Rustningen förvaras idag på Livrustkammaren i Stockholm.
begrava = haudata
ett begravninståg = hautajaiskulkue
dö = kuolla
ett föremål = esine
en rustning = haarniska
Frågor:
Vad kunde rustningen användas till?
Hur mycket väger rustningen?
ett huvud = pää
en midja = vyötärö
en axel = olkapää
ett knä = polvi
ett ben = jalka
en hand = käsi
en fot = jalkaterä
ett finger, fingrar = sormi, sormet
en armbåge = kyynärpää
en vad = pohje
en haka = leuka
ett ansikte = kasvot
ett öra = korva
en arm = käsivarsi
ett lår = reisi
Foto: Mohr, Jens, Livrustkammaren/SHM (CC BY 4.0)
Familjedrama hos släkten Vasa
Gustav Vasa hade önskat att hans barn skulle hålla ihop efter hans död. Istället började de gräla om vem som skulle bli kung över Sverige. Av barnen satt Erik, Johan och Karl på den svenska tronen.
Efter att Gustav Vasa dog hösten 1560 blev den äldsta sonen Erik kung. Men Erik led periodvist av sinnessjukdom och kunde därför endast tidvis regera.
När Erik XIV gifte sig med den oadliga Karin Månsdotter fick den svenska adeln nog. Tronen gavs till Eriks bror Johan. Johan var rädd att Erik skulle försöka få tillbaka tronen och tog Erik till fånge. Till slut förgiftade Johan sin bror. Johan ville försäkra att han skulle förbli Sveriges kung.
Efter Johans död 1592 blev sonen Sigismund kung. Men Sigismund lyckades inte behålla den svenska tronen utan förlorade tronen till sin farbror Karl IX. Karl IX blev kung över Sverige 1599.
behålla = säilyttää
en farbror = setä
förlora = menettää
gräla = riidellä
förgifta = myrkyttää
hålla ihop = pitää yhtä
en tron = valtaistuin
oadlig = aateliton
periodvist = ajoittain
regera = hallita
en sjunnessjukdom = mielisauraus
ta tillfånge = ottaa vangiksi
önska = toivoa
Frågor:
Vem har använt den här kröningsmanteln?
Hur många guldkronor fanns det ursprungligen på manteln?
Frågor:
Vem ägde rustningen på videon?
Varifrån kom rustningen till Sverige?
Läs texterna på sidan och försök hitta svaret till följande frågor:
Läs texten om Gustav Vasa. Diskutera sedan med en kompis:
Gustafsson, Nordens historia. En europeisk region under 1200 år, Lund 2016.
Meinander, Finlands historia, Helsingfors 2010.
L.-O. Larsson, Gustav Vasa landsfader eller tyrann?, Stockholm 2002.
Lahtinen, Ebba Stenbock i maktspelets skugga, Helsingfors 2022.
TT Nyhetsbyrån, ”Gustav Vasas ättlingar kartlagda”, SVT Nyheter, 23.6.2018, https://www.svt.se/nyheter/inrikes/gustav-vasas-attlingar-kartlagda-1, senast sedd 28.2.2023.
Ylikangas & K. Tarkiainen, ”Kustaa Vaasa.”, Kansallisbiografia-verkkojulkaisu. Studia Biographica 4, 23.6.2000, http://urn.fi/urn:nbn:fi:sks-kbg-000315, senast sedd 28.2.2023.
Tegenborg-Falkdalen, Vasadöttrarna, Lund 2010.
Videorna i materialet är gjorda av Livrustkammaren. Vi tackar för samarbetet!