Familjen är bäst!

a) Inled med att prata om Kungafamiljen
Fråga eleverna vad de vet om den svenska Kungafamiljen. Visa bilder eller någon film om Kungafamiljen, det finns t.ex. flera roliga parodier på Youtube. Kom ihåg att eleverna inte behöver förstå allt och att ni kan diskutera efteråt vad som hände på videon.

b) Släktord
Gå igenom släktord och diskutera skillnader mellan svenska och finska släktord. Ni kan också tala om personpronomen i svenskan i samband med släktorden (jag, du, han, hon, hen, den, det, vi, ni, de).

LEK: Klappramsa – Eleverna står i en ring och lägger sin högra hand (handflatan uppåt) på handen av kompisens till höger och vänstra hand under kompisens till vänster, klappen går runt i ringen när man sjunger.

Min far han for till hugg-hugg-hugg
För att lära sig om hugg-hugg-hugg
Och när han kom till hugg-hugg-hugg
Så fanns där bara hugg-hugg-hugg
(vid hugg-hugg-hugg, hugger alla sig i nästa persons arm med handen tre gånger)

Min mor hon for till tjingelingeling
För att lära sig om tjingelingeling
Och när hon kom till tjingelingeling
Så fanns där bara tjingelingeling
(vid tjingelingeling gör alla en ”snurrig i huvet-tecknet” med fingret)

Min syster for till tjobappado
För att lära sig om tjobappado
Och när hon kom till tjobappado
Så fanns där bara tjobappado
(vid tjobappado twistar alla och viftar lite med rumpan )

Min bror han for till Fan-to-men
För att lära sig om Fan-to-men
Och när han kom till Fan-to-men
Så fanns där bara Fan-to-men
(vid Fan-to-men lägger alla en hand i taget på vardera axeln så att armarna är i kors, på ”men” tar man bort dom igen)

Familjen for till hugg-hugg-hugg (hugg armen)
För att lära sig om tjingelingeling (”snurrig i huvudet”)
Och när de kom till tjobappado (twista och dansa)
Så fanns där bara Fan-to-men! (lägga armarna i kors)

c) Släktträd
Upprepa släktord genom att lägga medlemmar i Kungafamiljen i ett släktträd. Använd t.ex. PowerPoint eller Prezi för att göra en slideshow som har ett släktträd som bas och lägg till bilder på olika medlemmar i Kungafamiljen. Förklara samtidigt hur de är släkt med varandra. Börja med att ha Kungen och Drottningen i mitten av allt: Det här är Kung Carl Gustaf och hans fru Drottning Silvia. De har tre barn; två döttrar, Kronprinsessan Victoria och Prinsessan Madeleine, och en son, Prins Carl Philip…

Låt eleverna göra sitt eget släktträd (*), antingen om sin familj eller en påhittad familj. Eleverna presenterar sina släktträd enligt lärarens exempel: ”Det här är min mor. Hon heter… Jag har en bror, två systrar…” Man behöver inte gå igenom allt i släkträden men se till att alla berättar minst ett par saker.

Kungafamiljen

Vad vet eleverna om Kungafamiljen? Vilka är de som tillhör familjen? Hurdana arbetsuppgifter har Kungen och Drottningen? Vad är skillnaden mellan Finlands och Sveriges regeringsform? Skulle eleverna hellre ha en kung eller en president?

Ruotsalaisten sukulaissanat ilmoittavat usein suoraan kenestä kyse, esim. farmor, mormor, moster (”morsyster”). Mitä nimitystä oppilaat käyttävät isovanhemmistaan ja vanhemmistaan? Esimerkkejä ruotsiksi: mamma, pappa, morsan, farsan, fammo, mommo (mummu suomeksi).

Ruotsin kielessä käytetään eri persoonapronomineja kuvaamaan, onko kyseessä mies (han) vai nainen (hon). Mitä hyviä ja huonoja puolia persoonapronominien käyttämisellä on? Olisiko oppilaiden mielestä parempi käyttää ainoastaan sukupuolineutraalia hen -pronominia? Miksi tai miksi ei? Myös muista kielistä löytyy eri persoonapronomineja miehille ja naisille, näitäkin voidaan vertailla.

Miksi ruotsin kielessä on eri sukuisia sanoja? Etsi netistä esimerkiksi Språktidningen-lehden artikkeli Då slog klockan för ordens kön.

Muidenkin kielten oppitunneilla voidaan keskustella sanojen suvusta, esimerkiksi ranskassa ja espanjassa on myös feminiinisiä ja maskuliinisia sanoja. Niissä kielissä, joissa ei ole feminiinisiä ja maskuliinisia sanoja, voidaan verrata, miten artikkelin käyttö määräytyy (esim. englannin a ja an).

Historiassa voidaan opiskella Suomen ja Ruotsin yhteisestä historiasta, esimerkiksi miten Suomi on ollut osa Ruotsin valtakuntaa ja mitä se on tarkoittanut maallemme. Lisäksi voidaan puhua siitä, miten Ruotsiin on syntynyt monarkia hallitusmuodoksi, kun taas Suomi on tasavalta. Aihetta käsittelee esimerkiksi ruotsinkielinen ”Svenska tiden – Ruotsin aikaan”-näyttely oppimateriaaleineen, joka on tilattavissa koululle Svenska nu-verkoston kotisivulta.