Hur långt kan du räkna?

• Räkneord • Räkna på svenska • Valuta i nordiska länder

Introduktion och ordförråd

Eleverna lär sig räkneord och att räkna på svenska.

Nyttiga länkar

Tips på lektionsaktiviteter

a) Öva räkneord
Lyssna på en barnsång Fem små apor hoppade i sängen. Sök på Youtube.
Fråga eleverna vilka svenska räkneord de vet eller om de kan räkna på svenska. Skriv räkneorden på tavlan och kombinera med motsvarande siffror. Uttala nya räkneord tillsammans. Ta sedan exempelvis räkneord från 0–25.

 

LEK: Bingo – Eleverna bildar grupper (3–5 personer) och bestämmer vem som är bingovärd. Andra får en tom bingobricka (*) med rutmönster där de skriver slumpvis siffror från 0–25. Bingovärden ropar slumpvis räkneord på svenska och spelare kryssar för de siffror de har i sin bricka. Den första spelaren som har en full rad (vågrät eller lodrät) ropar bingo! Vinnaren måste uppräkna sina siffror högt och bingovärden kollar att det stämmer. (Bingovärden måste skriva upp på en minneslapp vilka hen har ropat). På tio minuter hinner man ganska många spel! Man kan turas om med bingovärdens roll. Efter spelet gratulerar man vinnare: Grattis! Gratulerar!

b) Räkna på svenska
Eleverna får träna räkneord med hjälp av räkneuppgifter. Planera så att alla räkneord 0-25 är med och inkludera minst en addition (yhteenlasku), subtraktion (vähennyslasku), multiplikation (kertolasku) och division (jakolasku).

 

3+3 = 6 (tre plus tre är sex),
10 – 6 = 4 (tio minus sex är fyra),
4 x 5 = 20 (fyra gånger fem är tjugo)
25:5 = 5 (tjugofem dividerat med fem är fem)

 

Eleverna räknar först och sedan kollar man de rätta svaren tillsammans. Läraren går igenom uppgifterna i tur och ordning så att alla får svara och tala.

c) Att presentera sig själv
Eleverna tränar fraser som behövs när man presenterar sig till andra. Här behövs också räkneord. Eleverna rör sig fritt i klassrummet och presenterar sig till sina kompisar.

 

Hej, jag heter… Vad heter du?
Hur gammal är du? Jag är… år.
Var bor du? Vad är din adress? Jag bor i (Åbo) på (Kyrkogatan 12) …
Vad är ditt telefonnummer? Mitt telefonnummer är…
Det var trevligt att träffas! Vi ses!

d) Öva räkneramsor

Vem ska börja? Det finns roliga ramsor som man upprepar när man bestämmer vem som ska börja leken. De följande ramsorna är bra när man tränar räkneord eftersom rimmet ger stöd för minnet och på det viset är det lättare att komma ihåg nya ord. Eleverna lär sig även andra nya ord som kommer fram i ramsorna – allt behöver man inte förstå! Eleverna kan också hitta på egna ramsor, även nonsensramsor är roliga! När man upprepar samma ramsor tillräckligt ofta, lär man sig dem utantill till slut. Eleverna kan också söka ramsor själva på nätet och bestämma tillsammans vilka de vill använda och lära sig.

 

Ällinga, vällinga, vattenspruta
slog en käring mitt på truta!
Här ska du få, ditt otäcka troll,
för att du inte kan räkna till tolv!
Ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta,
nio, tio, elva, tolv!

 

Tio, nio, åtta, sju kan du räkna bakåt nu?
Sex, fem, fyra kan du tungan styra?
Tre, två, ett, noll kan räkna tio troll?

 

Sockerbagarns lilla råtta
räknar rätt så blir det åtta:
Ett, två, tre, fem, sex, sju, åtta.

Kultur

Valuta i nordiska länder

Sök på nätet hur nya sedlar och mynt ser ut i Sverige (t.ex. på Riksbankens webbsida). Man kan lära sig mycket av svensk kultur genom att undersöka de nya sedlarna. Kolla med eleverna vilka kända kulturpersoner det finns på Sveriges nya sedlar (2015 och 2016) och berätta varför de är kända. År 2016 präglades det också nya 1-kronors, 2-kronors och 5-kronors mynt. Om elever har utländsk valuta hemma kan de ta med sig den till lektionen och visa till andra.

 

20-kronorssedel: Astrid Lindgren: (1907–2002) Född 1907 i Vimmerby i Småland. En känd barnboksförfattare som har skrivit till exempel Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga och Karlsson på taket.

 

50-kronorssedel: Evert Taube: (1890–1976) Sångare, poet, författare, visdiktare och konstnär. En av Sveriges nationalskalder (som Runeberg i Finland).

 

100-kronorssedel: Greta Garbo: (1905–1990) En svensk skådespelerska som anses vara en av de stora filmstjärnorna i världen.

 

200-kronorssedel: Ingmar Bergman: (1918–2007) En svensk film- och teaterregissör, manusförfattare, dramatiker och författare. Ett känt verk är till exempel Fanny och Alexander. Var gift fem gånger.

 

500-kronorssedel: Birgit Nilsson: (1918–2005) En framgångsrik operasångerska och sopran, som hade en märkvärdig internationell karriär.

 

1 000-kronorssedel: Dag Hammarskjöld: (1905–1961) Han var bland annat diplomat, författare och Förenta nationernas andra generalsekreterare. Han tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.

Keskustelunaiheita

Missä maassa on edullista tai kallista ostaa ruokaa,bensaa, shoppailla jne? Miksi jotkut maat ovat rikkaampia kuin toiset? Mitä valuuttoja muissa Pohjoismaissa käytetään? Onko hyvä, että Suomessa on käytössä euro? Mikä merkitys omalla valuutalla on valtiolle ja kansakunnalle? Ottakaa selvää, kuinka paljon yksi euro on Ruotsin, Norjan, Tanskan ja Islannin kruunuissa.

Integraatio muihin oppiaineisiin

Matematiikan tunnit sopivat hyvin kielirikasteiseen opetukseen, koska lukusanat ovat ensimmäisiä asioita, mitä vieraasta kielestä opetellaan. Matematiikan harjoituksia voidaan tehdä kielten tunnilla ja laskuja voidaan laskea vieraalla kielellä. Opetusmateriaalia löytyy sekä isommille että pienemmille oppilaille. Katso esimerkiksi matteboken.se. Myös kelloa ja ajanilmauksia voidaan harjoitella vieraalla kielellä. Matematiikassa termit ja symbolit on helppo oppia muilla kielillä, jos ne ovat esillä esimerkiksi taululla tai seinällä.

 

Kun lasketaan, sanotaan plus ja minus ruotsiksikin eli lähes samoin kuin suomessa, mutta kertaa on gånger, jaettuna dividerat med ja yhtäkuin on är (lika med) tai blir. Mekaaniset laskut soveltuvat hyvin kielirikasteiseen opetukseen ja niitä käytetään paljon myös kielikylpyopetuksessa. Lue muutama laskuesimerkki ääneen, esimerkiksi 12: 3 = 4 (tolv dividerat med tre är fyra). Anna sen jälkeen oppilaiden harjoitella pareittain. Sanalliset tehtävät voivat olla haastavampia ja vaativat enemmän kielitaitoa oppilailta. Lukuja voidaan harjoitella myös liikuntatunnilla, kun mitataan tai lasketaan tuloksia, valitaan joukkueita, otetaan aikaa jne. Joitakin mittayksiköitä voi opetella ruotsiksi, nekin ovat helppoja ja muistuttavat kovasti suomen sanoja.

Kopieringsunderlag

Med stöd av Understödsstiftelsen för Arbetets Vänner Huvudföreningen sr och Svenska litteratursällskapet i Finland.