Klockan runt, året runt

Videor om veckodagar:
Urskola.se: https://urskola.se/Produkter/201713-Svenska-for-alla-Veckodagar
Jyväskylä pedanet: https://peda.net/jyvaskyla/kielisuihkutus/kjm/ruotsin-kieli/sanastoja/vkjv/vom
En enkel och rolig sång med veckodagar – sök ”Gesällvisan” på Youtube: https://www.youtube.com/watch?v=0-vkUfN85BQ

Videor om klockan:
Urskola.se: https://urskola.se/Produkter/201708-Svenska-for-alla-Klockan
Urskola.se: https://urskola.se/Produkter/201720-Svenska-for-alla-Hur-mycket-ar-klockan

Bildlexikon Tid, klocka och kalender på http://lexin.nada.kth.se/lexin. Välj fliken ”Bilder och filmer” och under ”Bildteman” språket svenska

Spela månader: https://www.elevspel.se/amnen/svenska/manader.html

a) Kolla i kalendern
Läraren ber en elev att kolla i kalendern och säga vilken dag och månad det är i dag. Assistenten kan också berätta vems namnsdag det är. Träna tillsammans hur datumet sägs: det är den tolfte maj, det är måndag, det är vår, idag firar vi Kalles namnsdag… Det här kan klassen ha som rutin i början av varje skoldag och alla får vara assistent i sin tur. Läraren tackar assistenten: Tack för hjälpen! – Var så god!

b) Sång: Måndag till söndag
Lyssna på låten Måndag till söndag av Jesse P. och sjung med. Låten med texten och övningar finns på http://svenskanu.fi/laromaterial/harjoitukset/rappa-pa-svenska/
På samma sida finns också andra låtar och uppgifter som kan användas i andra sammanhang.

Andra låtar som passar in i temat är t.ex. Idas sommarvisa (från Emil i Lönneberga), Tomas Ledin: Sommaren är kort, Gyllene tider: Juni, juli, augusti

c) Grupparbete: affischer av årstider
Eleverna jobbar i fyra grupper. De ritar och färglägger bilder som tillhör i en viss årstid och skriver årstidens namn på affischen samt tillhörande månaderna. När alla grupperna är färdiga frågar läraren när eleverna är födda. Sedan skrivs elevernas namn och födelsedagar under rätta månader. Eleverna sätter affischerna upp på väggen och varje grupp presenterar sin årstid eller månad. De tränar hur datumet sägs genom att berätta när andra är födda.

d) Öva månader genom lek

LEK: Kaptenen säger – Läraren kan vara kaptenen och ge kommandon: Kaptenen säger de som är födda i juni klappa händerna, kaptenen säger de som är födda i januari skaka på huvudet… Läraren kan visa aktiviteten samtidigt så att eleverna förstår vad de ska göra.

e) Dialogövning

Eleverna intervjuar varandra. Läraren kan först gå igenom olika uttryck t.ex. i februari, på lördagarna, på måndag, under veckoslutet, på sommaren, varje dag…

Använd dessa frågor och hitta på egna:

Vilken årstid tycker du om? – Jag gillar hösten/vintern/våren/sommaren.
När är du född? – Jag är född på vintern, i januari.
Vad är det för dag i dag? – Det är fredag.
Vad är klockan? – Klockan är halv elva.
När slutar skolan idag? – Den slutar klockan ett.
När träffar du dina kompisar? – Varje dag/på fre

Datumet anges på ett annat sätt i Sverige än i Finland. Jämför med eleverna: datumet i Finland 27.7.2016 och i Sverige 2016-07-27. I Sverige använder man fortfarande mil (’peninkulma’) om sträckan. Hur mycket är en mil? (10 km) Det finns även skillnader i hur man anger tiden i olika länder och språk. I Sverige skriver man 01.30 för halv två på natten och 13.30 för halv två på dagen – på samma sätt som man gör i Finland. I vissa länder anges tiden på ett annat sätt (AM/PM), jämför med eleverna! Samma gäller månader: i svenskan skrivs månader med en liten begynnelsebokstav, precis som man skriver också i finskan men i engelskan skrivs månader med en stor begynnelsebokstav. Hur är det med andra språk, t.ex. tyska eller franska?

Millainen aikaero on Suomen ja muiden Pohjoismaiden välillä? Kuinka paljon kello on muissa Pohjoismaissa, kun se on 8.00 Suomessa ja oppilaat menevät kouluun? Kuinka paljon kello määrää elämäämme? Onko oppilailla pulaa ajasta vai riittävästi vapaa-aikaa? Mihin oppilaat käyttävät eniten aikaa päivässä? Tutkimusten mukaan monet nuoret nukkuvat liian vähän. Viikonloppuisin otetaan sitten unta takaisin ja nukutaan pitempään. Vaikuttaako vähäinen uni koulutyöskentelyyn? Keskustelkaa yhdessä, kuka oppilaista on aamunvirkku, aamuntorkku tai illanvirkku.

Mikä vuodenaika on oppilaiden mielestä paras ja miksi? Suomessa vuodenajat ovat aika selkeät, lisäksi Pohjois-Suomessa on valoisat yöt kesällä ja pitkä kaamos talvella. Minkälaisia eri vuodenajat ovat muualla maailmalla?

Biologian tunneilla voidaan tehdä ryhmätöitä, joissa käytetään osittain ruotsin kieltä. Ryhmätyön aiheena voi olla esimerkiksi vuosi ja vuodenajat Suomessa. Jokainen ryhmä saa työstettäväkseen yhden vuodenajan. Oppilaat koostavat ryhmissä julisteen, joka kuvaa Suomen luontoa eri vuodenaikoina. Julisteisiin voidaan kirjoittaa ruotsinkielistä teemasanastoa (esim. vuodenajat, kuukaudet, eläinten nimiä, kasvien nimiä) ja myös muiden kielten sanastoa voi käyttää. Myös ihmisten käyttäytymistä, pukeutumista ym. eri vuodenaikoina voidaan kuvata. Tarkoitus on, että oppilaat hakevat tietoa monipuolisesti, havainnoivat ympäristöä ja pystyvät ilmaisemaan asioita myös vieraalla kielellä. Osa tiedosta voidaan myös etsiä vieraalla kielellä. Teemakokonaisuuden opettajat suunnittelevat yhdessä, samoin kuin arvioinninkin.

Matematiikan tunneilla voidaan tutkailla kelloa ja ajanilmauksia matemaattisten tehtävien avulla. Kellonajan laskemista helpottaa näkyvillä oleva kellotaulu tai oma rannekello. Ruotsin tunneilla voidaan treenata kellonaikoihin liittyviä laskuja ruotsiksi ja matematiikan tunnilla ruotsinkielisiä ajanilmausfraaseja ja kelloaikoja matikantehtävien yhteydessä.

Historian tunneilla voidaan selvittää oppilaiden kanssa, millainen alkuperä suomalaisten viikonpäivien nimillä on. Nimet perustuvat skandinaavisiin nimiin, joiden takaa löytyy mielenkiintoisia tarinoita. Artikkeli viikonpäivistä ja niiden taustasta:

Almanakka
https://almanakka.helsinki.fi/fi/publikationer/blogi/418-viikonpaivista-ja-niiden-nimista.html

Skolschema (PDF)

Pratbubblor:

Skolan (PDF)