Skolan är skoj

• Skolan • Skolämnen • Skolsystemet i Sverige

Introduktion och ordförråd

Eleverna lär sig att prata om skolan och skolämnen på svenska.

Nyttiga länkar

Bildlexikon Skola och utbildninghttp://lexin.nada.kth.se/lexin. Välj fliken ”Bilder och filmer” och under ”Bildteman” språket svenska

 

Övningar i skoltemat på www.digitalasparet.se: Saker i skolan, lyssna och upprepa

Kolla in också andra övningar -> välj “Övningar, grundnivå” eller under teman “Utbildning”

 

Öva ord på www.elevspel.se
Delarna 19 och 20 handlar om skolan.

Tips på lektionsaktiviteter

a) Öva ordförråd genom lek
Gå först igenom namnen på olika skolmaterial och tillbehör tillsammans, använd bilder eller bildkort för att visualisera.

 

LEK: Vad har du pennfodralet? – Läraren kan först fråga några frågor av hela klassen: Vilka av er har en blyertspenna/ett suddgummi/en linjal i pennfodralet? Räck upp handen! Därefter kan eleverna parvis träna på orden: Vad har du i pennfodralet? – Jag har en bläckpenna, två suddgummin, en linjal och fyra klämmare.

 

LEK: Kimslek – Ett urval av olika föremål från pennfodralet läggs på bordet. Eleverna får under en förutbestämd tidsperiod (t.ex. en minut) titta på föremålen och försöka memorera så många av dem som möjligt. Sedan läggs en filt över bordet och eleverna får berätta alla föremål de kan minnas. Läraren kan också ta bort en eller två föremål och eleverna ska sedan säga vad som saknas.

b) Rita och gissa
Eleverna delas i grupper. Läraren skriver på papperslappar föremål som är lätta att rita (ett häfte/ett suddgummi/ett pennskrin/en ryggsäck…). En grupp får skicka fram en tecknare som läser tyst ett ord och ritar sedan föremålet på tavlan. Andra i gruppen försöker gissa vilket föremål det är fråga om. Lyckas de gissa rätt får gruppen ett poäng och så får följande grupp skicka fram en tecknare. Den som ritar måste vara absolut tyst! Kan inte gruppen komma på vad som ritas får de andra grupperna också gissa.

c) Vilket är ditt favoritämne?
Läraren frågar eleverna vilket deras favoritämne är. Skriv ämnena upp på tavlan, både på finska och på svenska. Gå igenom också de skolämnen som inte kommer fram: ”Vilka andra ämnen har vi i skolan?” Påpeka också likheter mellan orden på finska och svenska: biologia – biologi, kemia – kemi, fysiikka – fysik, matematiikka – matematik, historia – historia…

d) Planera ditt schema!

Skriv ut tomma scheman (*) för eleverna. De får själva planera sin skolvecka på svenska. Vilka ämnen vill de ha med i sina scheman och hur många lektioner i veckan? Eleverna kan också presentera sina scheman till varandra.

e) Hitta runt i skolan

Läraren kan bereda en orientering i skolan. Eleverna delas i små grupper. Varje grupp får ett tips om det ställe som de ska gå till, t.ex. Här äter vi lunch. När de kommer på svaret, går de till matsalen och hittar den följande ledtråden där. Eleverna ska skriva upp alla ställen de har varit i. Den grupp som snabbast har hittat runt i hela skolan, vinner.

f) Kurragömma

Eleverna spelar ett spel på nätet (http://paxel123.com/se/kurragomma/) där de ska hitta olika föremål som är gömda i klassrummet. De kan spela ensam eller parvis. Gå först igenom orden tillsammans på svenska. Lyssna sedan orden på alla nordiska språk (svenska/norska/danska) och namnge föremålen som syns på bildskärmen.

 

Efter spelet kan eleverna namnge föremålen i sitt eget klassrum. Skriv upp namnen på föremålen (t.ex. en bänk/svarta tavlan/en karta/en papperskorg/en bokhylla/en dator) på post it-lappar och låt eleverna klistra dem på sina platser i klassrummet.

Kultur

Skolsystemet i Sverige. I Sverige får elever sina första betyg i årskurs 6. har sex steg: A, B, C, D, E och F. A är högsta godkända betyg och F betecknar icke godkänt. Ämnen delas in i NO (=naturorienterade) -ämnen; biologi, fysik och kemi samt SO (=samhällsorienterade) -ämnen: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.

 

Läsa mera om grundskolan i Sverige på Hallå Nordens webbplats:
http://www.norden.org/sv/hallaa-norden/sverige/barn-och-familj-i-sverige/grundskola-i-sverige
På samma sida finns även information om skolsystemet i andra nordiska länder.

 

Också på Skolverkets (www.skolverket.se) sida hittar du mångsidig information om svenska skolan.

Keskustelunaiheita

Millaisia eri tyyppisiä kouluja on, esimerkiksi musiikkipainotteinen, kielipainotteinen, Steiner-koulu jne. Ovatko oppilaat vierailleet muissa kouluissa? Mikä oli samanlaista/erilaista kuin omassa koulussa? Onko koululla ystäväkoulua? Jos on, missä? Miten eri maissa on koulunkäynti järjestetty, esim. Afrikan maissa tai Yhdysvalloissa? Onko Pohjoismaisilla lapsilla samanlainen koulutus? Minkä ikäisinä lapset menevät kouluun eri maissa? Integraatio muihin oppiaineisiin

 

Maantiedon tunnilla oppilaat voivat käydä läpi paikkojen, vesistöjen, vuoristojen ym. maantietoon liittyviä sanoja ruotsiksi, myös ruotsinkielisiä karttoja voidaan tutkia. Kemian tunneilla voidaan nimetä työvälineitä ja käydä läpi tavallisimpia alkuaineita ruotsiksi. Liikunnassa voidaan kyseisen tunnin lajiin liittyvät termit opetella myös ruotsiksi, jalkapallossa esim. maali, pelaaja, syöttää, potkaista, sivurajaheitto, kulmapotku jne. Lisäksi voidaan käydä läpi ihan yleisiä liikuntatunnin sanoja, kuten sisäpelikengät, jumppavaatteet, alkulämmittely jne. Käsitöissä voidaan tutkia kaavoja ruotsiksi ja kotitaloustunneilla käydä läpi reseptejä ruotsiksi (materiaalin kohdasta 8. Smaklig måltid löytyy valmiita reseptiehdotuksia). Lisäksi opettaja voi millä tahansa tunnilla ohjeistaa osittain ruotsiksi: Ta fram penna och papper. Räck upp handen! Skriv ner i häftet. Slå upp sidan 13 i textboken.

Med stöd av Understödsstiftelsen för Arbetets Vänner Huvudföreningen sr och Svenska litteratursällskapet i Finland.