Smaklig måltid

Det finns skillnader mellan vissa svenska ord i Finland och i Sverige. Här hittar du några matrelaterade ord som inte är lika:
https://www.folkhalsan.fi/globalassets/barn/sprak/textkort/finlandismer-textkort-2.pdf

Matrelaterat läromaterial och marthakunskap på svenska:
http://svenskanu.fi/laromaterial/harjoitukset/martha-broschyren/

a) Öva matord genom övningar och lek
I en matbutik: Många matord liknar varandra på finska och svenska. Eleverna jobbar i mindre grupper eller parvis med bilden på en matbutik (*). De parar ihop orden med olika föremål, frukter och grönsaker som finns i butiken.

Inköpslistan: Eleverna läser igenom inköpslistan (*) och försöker först gissa vad de olika produkterna heter på finska utan att titta på den finskspråkiga listan på den högra spalten.

Därefter parar eleverna ihop de svenska orden med översättningarna.
Eleverna kan också skriva sin egen inköpslista. De kan jobba parvis och berätta sedan för de andra paren vad de har handlat: Jag/vi har handlat…

LEK: Fruktsallad – Fruktsallad är en fartfylld lek där alla elever är aktiva och leken passar för olika åldrar. Deltagarna sitter på stolar i en ring. Alla får var sin frukt (obs: minst tre elever ska ha samma frukt). En elev i mitten är utan stol och säger t.ex. banan/apelsin… Alla som har den frukten byter plats. Samtidigt försöker eleven i mitten hinna ta en ledig stol, så att en ny elev kommer i mitten. Om eleven säger fruktsallad ska alla elever byta plats samtidigt.

Alternativ: Istället för frukter, får alla tilldelad sig namn på olika maträtter och eleven i mitten säger en kategori (till exempel frukt, grönsak, dryck, efterrätt, förrätt). Alla som tillhör den kategorin byter plats. Man kan även göra så att eleven i mitten säger Alla som gillar hallon ska byta plats, Alla som inte gillar lök ska byta plats, Alla som har smakat svamp… Alla som vill äta hamburgare… osv.

Leken kan varieras oändligt så att den passar för olika teman: t.ex. klädsallad, månadssallad, färgsallad, djursallad…

b) Träna matfraser: intervjua varandra
Eleverna jobbar parvis och intervjuar varandra om sina matvanor.

Intervjuare: / Intervjuad (exempelsvar):

c) Planera en meny för en vecka
Eleverna jobbar i grupper och sammansätter en skolmeny för en vecka. En grupp gör en skolmeny med svenska maträtter, en grupp gör en finsk skolmeny och en grupp kan göra skolmenyn till en internationell skola. För att grupperna inte ska blir för stora kan flera grupper arbeta med samma matkultur. Grupperna presenterar sina arbeten för varandra: Svensk mat, var så god! Finsk mat, var så god!

En väsentlig del av språkberikad undervisning och språkdusch är kännedom om andra kulturer. Elever är ofta intresserade av mat och de vet mycket om detta tema redan i förväg. Dessutom kan de jämföra sin egen matkultur med andra. Eleverna kan också göra större projekt t.ex. om matvanor, traditioner och de nordiska länderna. De kan presentera sina projekt i klassen med hjälp av bilder, videor, multimedia eller drama. När eleverna presenterar sin egen produktion är det spännande men också uppmuntrande. Samtidigt lär de sig att framträda framför klassen.

Att fika (’kahvitella’) är typiskt svenskt. Man frågar kompisen Ska vi fika? eller säger Kom och fika! Ordet fika betyder att man dricker kaffe, te, kakao, saft osv. och äter antingen något sött eller t.ex. en smörgås till kaffet. Söta bakverk t.ex. bullar eller kakor kallas för fikabröd. Fika kan man även utan att äta någonting. Man kan fika på fikarast på jobbet eller man kan fika med kompisar hemma eller på kaféet. Sök på nätet med sökord kaféer i Stockholm och diskutera med eleverna: Brukar du gå på kaféer? Vilket är ditt favoritkafé? Vad brukar du beställa?

Skillnader i skolmaten i olika länder kan också diskuteras. I vissa länder serveras inte gratis skolmat. Vilka länder är sådana? Varför är det bra att vi har gratis skolmat i Finland?

En artikel om skolmat:
https://svenska.yle.fi/artikel/2015/11/30/skolmaten-behovs-barnen-ar-hungriga-pa-mandagar

Tutkikaa oppilaiden kanssa uusia ruotsalaisia ruoka-aiheisia postimerkkejä.
http://www.postnord.com/sv/media/pressmeddelanden/postnord-sverige/2016/nya-frimarken-med-kungliga-jubileer-broar-och-dagens-matkultur/
Mitä ne kertovat ruotsalaisesta ruokakulttuurista ja sen muuttumisesta? Mistä muutos johtuu?

Oppilaat voivat myös haastatella omia vanhempiaan tai isovanhempiaan ja kysellä, millaista ruokaa he söivät omina kouluaikoinaan. Seuraavalla tunnilla voidaan keskustella, millaista kouluruoka oli ennen vanhaan.

Oppilaiden kanssa voidaan keskustella, millaista ruokaa he ovat syöneet ulkomailla tai eri etnisissä ravintoloissa Suomessa. Kaikki eivät ole matkustaneet ja oppilaiden kanssa voi myös miettiä, mitä erikoisia ruokia ja herkkuja tai ruokailutilanteita he ovat nähneet elokuvissa tai TV-sarjoissa. Mitä ruokalajeja he tarjoaisivat ulkomaisille vieraille? Mitkä perinteiset suomalaiset ruuat voivat olla eksoottisia ulkomaalaisten mielestä? Mitä ruokia oppilaat itse haluaisivat maistaa? Kuka on syönyt sushia, pizzaa, bratwurstia, tzatzikia, tacoja, kebabia, kevätkääryleitä jne.? Ovatko ne eksoottisia ruokia? Ruokakeskustelu lisää tietoisuutta niin vieraista kuin omastakin ruokakulttuurista. Oppilaat kertovat mielellään omista kokemuksistaan, sekä lempi- ja inhokkiruuistaan.

Kotitalouden kanssa voi olla paljon kielirikasteista opetusta. Suurimmassa osassa elintarvikepakkauksia on ruotsinkieliset nimet ja ohjeita kuluttajalle – välillä jopa symbolien, esimerkiksi nuolten kera: Öppnas här, Vik helt bekåt, Förvaras skyddad mot ljus, Omskakas. Myös muita kieliä, esimerkiksi viroa, löytyy monista pakkauksista. Oppilaille voi vinkata, että kieliin tutustumista voi jatkaa kotona rennosti ruokapöydässä ja testata vaikka omien vanhempien ruotsin osaamista. Tarkoituksena on löytää kielenoppimisesta iloa ja nähdä erilaisia kielellisiä ympäristöjä. Oppilaat huomaavat, että eri kielet ovat osa arkipäivää ja niitä voidaan harjoittaa myös oppituntien ulkopuolella.

Kotitalouden ja ruotsin tunnit voidaan yhdistää ja käyttää tunti ruotsiksi leipomiseen. Esimerkiksi kladdkaka ’mutakakku’ on monien lasten suosikki. Se on herkullinen ja helppo valmistaa. Katso esimerkiksi: http://www.arla.se/recept/kladdkaka/.
Tai kokeilkaa muita helppoja ruotsinkielisiä reseptejä: avaa PDF (*) .

Ruokailussa ja ruokailuun lähtiessä voidaan käyttää vierasta kieltä. Kouluruokailun jälkeen opettaja voi kysäistä, mitä ruokaa oppilaat söivät? Ruokalista voi olla ruokalassa esillä useammalla kielellä tai vuorotellen eri kielillä. Ennen ruokaa: Smaklig måltid! Idag finns det köttbullar. Vem gillar köttbullar? Ruuan jälkeen: Var det gott? Är ni mätta? Vad har ni ätit? Vad har ni druckit? Välillä voidaan sopia ruotsin kielen päivästä ruokalan kanssa ja pyytää ja kiittää ruotsiksi. Kan jag få bara lite mat? Tack så mycket! Varsågod!