Hur långt kan du räkna?

• Räkneramsor
• Övningsuppgifter för matematik
• Sveriges nya sedlar på Riksbank.se -> sök “giltiga sedlar”

b) Räkna på svenska
Eleverna får träna räkneord med hjälp av räkneuppgifter. Planera så att alla räkneord 0-25 är med och inkludera minst en addition (yhteenlasku), subtraktion (vähennyslasku), multiplikation (kertolasku) och division (jakolasku).

3+3 = 6 (tre plus tre är sex),
10 – 6 = 4 (tio minus sex är fyra),
4 x 5 = 20 (fyra gånger fem är tjugo)
25:5 = 5 (tjugofem dividerat med fem är fem)

Eleverna räknar först och sedan kollar man de rätta svaren tillsammans. Läraren går igenom uppgifterna i tur och ordning så att alla får svara och tala.

c) Att presentera sig själv
Eleverna tränar fraser som behövs när man presenterar sig till andra. Här behövs också räkneord. Eleverna rör sig fritt i klassrummet och presenterar sig till sina kompisar.

Hej, jag heter… Vad heter du?
Hur gammal är du? Jag är… år.
Var bor du? Vad är din adress? Jag bor i (Åbo) på (Kyrkogatan 12) …
Vad är ditt telefonnummer? Mitt telefonnummer är…
Det var trevligt att träffas! Vi ses!

d) Öva räkneramsor

Vem ska börja? Det finns roliga ramsor som man upprepar när man bestämmer vem som ska börja leken. De följande ramsorna är bra när man tränar räkneord eftersom rimmet ger stöd för minnet och på det viset är det lättare att komma ihåg nya ord. Eleverna lär sig även andra nya ord som kommer fram i ramsorna – allt behöver man inte förstå! Eleverna kan också hitta på egna ramsor, även nonsensramsor är roliga! När man upprepar samma ramsor tillräckligt ofta, lär man sig dem utantill till slut. Eleverna kan också söka ramsor själva på nätet och bestämma tillsammans vilka de vill använda och lära sig.

Ällinga, vällinga, vattenspruta
slog en käring mitt på truta!
Här ska du få, ditt otäcka troll,
för att du inte kan räkna till tolv!
Ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta,
nio, tio, elva, tolv!

Tio, nio, åtta, sju kan du räkna bakåt nu?
Sex, fem, fyra kan du tungan styra?
Tre, två, ett, noll kan räkna tio troll?

Sockerbagarns lilla råtta
räknar rätt så blir det åtta:
Ett, två, tre, fem, sex, sju, åtta.

Valuta i nordiska länder

Sök på nätet hur nya sedlar och mynt ser ut i Sverige (t.ex. på Riksbankens webbsida). Man kan lära sig mycket av svensk kultur genom att undersöka de nya sedlarna. Kolla med eleverna vilka kända kulturpersoner det finns på Sveriges nya sedlar (2015 och 2016) och berätta varför de är kända. År 2016 präglades det också nya 1-kronors, 2-kronors och 5-kronors mynt. Om elever har utländsk valuta hemma kan de ta med sig den till lektionen och visa till andra.

20-kronorssedel: Astrid Lindgren: (1907–2002) Född 1907 i Vimmerby i Småland. En känd barnboksförfattare som har skrivit till exempel Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga och Karlsson på taket.

50-kronorssedel: Evert Taube: (1890–1976) Sångare, poet, författare, visdiktare och konstnär. En av Sveriges nationalskalder (som Runeberg i Finland).

100-kronorssedel: Greta Garbo: (1905–1990) En svensk skådespelerska som anses vara en av de stora filmstjärnorna i världen.

200-kronorssedel: Ingmar Bergman: (1918–2007) En svensk film- och teaterregissör, manusförfattare, dramatiker och författare. Ett känt verk är till exempel Fanny och Alexander. Var gift fem gånger.

500-kronorssedel: Birgit Nilsson: (1918–2005) En framgångsrik operasångerska och sopran, som hade en märkvärdig internationell karriär.

1 000-kronorssedel: Dag Hammarskjöld: (1905–1961) Han var bland annat diplomat, författare och Förenta nationernas andra generalsekreterare. Han tilldelades postumt Nobels fredspris år 1961.

Missä maassa on edullista tai kallista ostaa ruokaa,bensaa, shoppailla jne? Miksi jotkut maat ovat rikkaampia kuin toiset? Mitä valuuttoja muissa Pohjoismaissa käytetään? Onko hyvä, että Suomessa on käytössä euro? Mikä merkitys omalla valuutalla on valtiolle ja kansakunnalle? Ottakaa selvää, kuinka paljon yksi euro on Ruotsin, Norjan, Tanskan ja Islannin kruunuissa.