Den 6.11 Firas svenska dagen! Svenska nu vill uppmärksamma dagen genom att erbjuda uppgifter och inspiration för hur man kan lyfta fram dagen i undervisningen. Fira dagen t.ex. genom att läsa om dagens ursprung, kolla på Molempi Parempi-videorna eller kanske vill du hellre pröva dina talanger i våra kluriga uppgifter?
Svenska dagen
Svenska dagen firas årligen den 6 november i Finland. Dagen firas för att uppmärksamma svenskspråkigheten i Finland. Svenska dagen har firats sedan år 1908 och idag är dagen en officiell flaggdag. Utöver att hissa flaggan brukar man fira dagen genom att arrangera fester, konserter, sjunga Modersmålets sång och äta bakelser. I Sverige firas dagen som Gustav Adolfsdagen till minnet av kung Gustav II Adolfs död under slaget i Lützen 1632.
Svenska är det andra nationalspråket i Finland och ungefär 287 000 finländare har svenska som modersmål. Den finska befolkningen som talar svenska brukar kallas för finlandssvenskar, det vill säga svenskspråkiga finländare. Idag är en stor del av finlandssvenskarna tvåspråkiga men det finns också regioner i Finland där svenskan är det dominerande språket.
Definiera = määrittää
Dominerande = hallitseva
En region = alue
Ett modersmål = äidinkieli
Ett slag = taistelu
Officiell = virallinen
Tvåspråkig = kaksikielinen
Uppmärksamma = panna merkille
Svenska dagen i Helsingfors 6.11.1929. Svenska dagen -märkes försäljare i Esplanadsparken.
Bild: Museiverket, JOKA Journalistinen kuva-arkisto, Hufvudstadsbladet
Den svenskspråkiga befolkningen i Finland har traditionellt bott i Finlands kustområden men det finns också så kallade svenska språköar på andra ställen i landet. Det säger något om finlandssvenskarnas levnadsområden att de sägs att det mest svenskspråkiga yrket i Finland är fiskare! Idag bor 1,85 miljoner finländare i en tvåspråkig kommun och det finns hela15 svenskspråkiga kommuner i Finland. En kommun är tvåspråkig om minst 8 procent eller 3000 personer har minoritetsspråket som modersmål.
En persons modersmåls avgörs redan i spädbarnsåldern. I samband med att barnets namn registreras anmäler föräldrarna också barnets modersmål. När man åker runt i Finland ser man ibland skyltar där ortnamnet skrivs först på svenska och sedan på finska, det här är ett tecken på att majoriteten i kommunen har svenska som modersmål. I det självstyrande landskapet Åland är svenska det enda officiella språket och myndigheterna sköter sitt arbete på svenska. En finskspråkig medborgare har ändå rätt att tala sitt modersmål till exempel inför domstolen på Åland.
Det som vi idag känner till som Finland var i hundratals år en del av det svenska kungariket. Innan det här utgjorde inte dagens Finland någon enhetlig stat eller kultur utan området var bosatt av olika folkslag från öst och väst. Med tiden ökade kontakten mellan olika områden och köpmännen och hövdingarna lärde sig också bland annat fornsvenska på grund av den ökade handeln och därav har det finska språket också blivit influerat av svenskan. Svenskan blev med tiden det dominerande språket på många orter vid kusten. Under vikingatiden ökade handeln och kulturutbytet runt bottniska viken och vid slutet av 1200-talet hade stora delar av dagens Finland och Sverige blivit en del av samma kungarike.
Svenska tiden har påverkat Finland mycket och från den tiden härstammar bland annat religionen, lagstiftningen, skolsystemet, posten med mera. Efter Finska kriget 1808-1809 blev Finland en del av Ryssland. Under ryska tiden var Finland ett autonomt storfurstendöme där ämbetsspråket var svenska. Först år 1863 jämställdes svenska och finska språken. Finland blev självständigt år 1917 men först några år senare godkände riksdagen regeringsformen där det i klar text stod att Finlands nationalspråk är finska och svenska, vilket än idag står i den finska grundlagen. Finland har alltså en lång bakgrund som en tvåspråkig nation och det finns flera kända finländare som har haft svenska som modersmål som till exempel upptäcktsresande Adolf Erik Nordenskiöld som blev den första att färdas genom hela Nordostpassagen, konstnären Akseli Gallen-Kallela, författaren och konstnären Tove Jansson, tonsättaren Jean Sibelius och Finlands första kvinnliga försvarsminister Elisabeth Rehn, känner du till fler?
Geografi
Avgöra = ratkaista
En domstol = tumioistuin
En majoritet = enemmistö
En medborgare = kansalainen
En minoritet = vähemmistö
En myndighet = viranomainen
En skylt = kyltti
En språkö = kielisaari
Ett kustområde = rannikkoalue
Ett tecken = merkki
Ett yrke =ammatti
Självstyrande = itsehallinnollinen
Traditionellt = perinteisest
Historia
Autonomt storfurstendöme =autonominen suurruhtinaskunta
En hövding = päällikkö
Enhetlig = yhtenäinen
Ett kungarike =kuningaskunta
Fornsvenska = muinaisruotsi
Försvarsminister = puollustusministeri
Handel= kauppa
Påverka =vaikuttaa
Regeringsform = hallintomuoto
Upptäcktsresande = tutkimusmatkailija
Utgöra = olla, muodostaa
Språkets särdrag
Svenskan som talas i Finland kallas oftast finlandssvenska. Det är en version av svenska som är typisk för svensktalande i Finland. Men det finns också flera olika dialekter i Finland och därför kan en person från Närpes låta ganska annorlunda än till exempel en västnylänning. Uttalet skiljer sig också till en del från rikssvenskan, det vill säga den svenskan som talas i Sverige. I skrift skiljer sig den så kallade finlandssvenskan och rikssvenskan väldigt lite från varandra. Typiskt för just finlandssvenskan är att språket har blivit influerat av både finskan och ryskan och därav använder finlandssvenskarna låneord från båda språken.
Ord som används i Finland men hörs sällan i Sverige är till exempel ord som butka (häkte), dynvar (örngott), kasta bad (slänga vatten på bastustenarna), pipo (mössa) men det finns många fler! Orden kallas för finlandismer, hur många finlandismer känner du till?
Dialekt =murre
En västnylänning = länsiuusimaalainen
Ett häkte = putka
Ett örngott = tyynyliina
Influera = vaikuttaa
Låneord =lainasana
Typiskt = tyyillinen
Uttal = ääntäminen
Kultur
Trots att många finlandssvenskar idag är tvåspråkiga finns det också områden där den svenskspråkiga befolkningen mer sällan använder finska och därför kan språket också vara utmanande för en del finlandssvenskar. Den svenskspråkiga kulturen lever vidare genom bland annat det svenskspråkiga skolsystemet, tv-kanalen Yle FEM, radiokanaler, dagstidningar, teatrar, föreningar, organisationer och Nylands brigad där svenskspråkiga kan utföra beväringsutbildningen på svenska.
I Finland arrangeras också evenemang på svenska som till exempel det årliga idrottsevenemanget Stafettkarnevalen. Stafettkarnevalen är Europas största årligen arrangerade skolidrottsevenemang och i evenemanget deltar 200 svenskspråkiga skolor varje år. I Finland produceras också svenskspråkiga filmer och serier och det finns också flera svenskspråkiga artister i Finland som gör musik på engelska, finska och svenska. Känner du till de svenskspråkiga artisterna Jannika B, Krista Siegfried, Isac Elliot och Redrama?
Beväringsutbildning = varusmieskoulutus
En förening = yhdistys
Ett evenemang = tapahtuma
Ett skolsystem =koululaitos
Idrott = urheilu
Utföra = tehdä, suorittaa
Utmanande = haastava
Videorna är en del av Justitieministeriets kampanj Oma kieli – Eget språk.
Institutet för de inhemska språken, https://www.sprakinstitutet.fi/sv/om_sprak/sprak_i_finland/svenska, senast sedd 1.11.2021.
Institutet för de inhemska språken, Finlandssvensk ordbok, https://kaino.kotus.fi/fsob/?p=main, senast sedd 1.11.2021.
Karlsson F, Finlands språk 1917-2017, http://www.ling.helsinki.fi/~fkarlsso/Finlands_sprak_1917_2017.pdf, senast sedd 1.11.2021.
Kommunförbundet, https://www.kommunforbundet.fi/kommuner-och-samkommuner/tvasprakiga-kommuner, senast sedd 1.11.2021.
Meinander H., Finlands historia. Linjer, strukturer, vändpunkter, Helsingfors 2010.
Reuter M, Vad betyder finlandssvensk? Språkbruk 1/2005 https://www.sprakbruk.fi/-/vad-betyder-finlandssvensk-, senast sedd 1.11.2021.
Stafettkarnevalen, https://stafettkarnevalen.fi/startsida/a-homepage-section/, senast sedd 1.11.2021.
Statistikcentralen, https://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/fi/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/table/tableViewLayout1/ , senast sedd 1.11.2021.
Svenska nu, Vetamix, https://svenskanu.fi/laromaterial/vetamix/index.php/portfolio_page/svenska-dagen-2/, senast sedd 1.11.2021.
Svenska Yle, https://svenska.yle.fi/artikel/2016/05/10/j-v-snellman-finskhetsforesprakare-och-statsman, senast sedd 1.11.2021.
Utrikesministeriet, https://um.fi/alands-sarstallning, senast sedd 1.11.2021.