För många är Minna Canth en symbol för jämställdhet och för flickors och kvinnors rättigheter. Hon själv ville inte lyfta fram sin insats, utan konstaterade att kvinnofrågan framför allt går framåt som samarbete. ”Kvinnofrågan är inte bara en kvinnofråga utan en fråga för hela mänskligheten”, konstaterade hon.
Canth skrev och talade för flickors utbildning redan på 1870-talet, då hon skrev sin berömda ledare ”Våra döttrars uppfostran” (1874) i tidningen Keski-Suomi. Hon tyckte att skolan inte erbjöd flickorna de färdigheter som de skulle komma att behöva senare i livet, som mödrar, hustruroch barnuppfostrare. Enligt Canth behövde flickorna merutbildning i matematik, naturkunskap, historia, anatomi och pedagogik. I novellerna Hanna och Lektor Hellmans fru tar Minna Canth upp temat med flickors undervisning.
Under 1880-talet talade Minna Canth för samskolor och lyceer som skulle möjliggöra universitetsstudier för flickor. Tack vare hennes stöd grundades den första finskspråkiga samskolan i Helsingfors år 1886. Minna Canth var själv ensamförsörjare till sju barn. Hon ansåg att kvinnans ansvar för barnuppfostran måste beaktas i flickornas utbildning.
Jämställdhet mellan man och kvinna var en viktig sak för Minna Canth och hon kämpade för kvinnans rättigheter i äktenskapet. Hon ville att kvinnor skulle respekteras som fria människor i stället för att vara förpassade under mannens bestämmanderätt. Canth kritiserade också samhällets sätt att fokusera på att göra unga kvinnor till vackra och väluppfostrade hustrur. Hon tyckte att de i stället borde få undervisning som ökade deras förståelse för samhället och på det sättet kunde förbättra deras möjligheter att vara självständiga. Hon var också kritisk mot samhällets orättvisor gällande könsmoral: enligt henne borde samma moraliska regler gälla både män och kvinnor.
#Metoo-kampanjen visar att Canths arbete för kvinnans rättigheter och jämställdheten fortfarande är aktuell. Även om en hel del har ändrats sedan Minna Canths tid, kämpar vi i dagens Finland fortfarande med många jämställdhetsfrågor.
en rättighet, -en, -er, -erna | oikeus |
lyfta fram | nostaa esiin |
en insats, -en, -er, -erna | panos |
konstatera, -ar, -ade, -at | todeta |
en kvinnofråga, -n, -or, -orna | naiskysymys |
mänsklighet, -en | ihmisyys |
tala för | puhua jonkin puolesta |
en utbildning, -en, -ar, -arna | koulutus |
en ledare, -en, -e, -arna | pääkirjoitus |
erbjuda, erbjuder, erbjöd, erbjudit | tarjota |
en färdighet, -en, -er, -erna | taito |
en hustru, -n | vaimo |
en barnuppfostrare, -n, -, -arna | lapsen kasvattaja |
merutbildning, -en, -ar, -arna | lisäkoulutusta |
en novell, -en, -er, -erna | novelli |
en samskola, -n, -or, -orna | yhteiskoulu |
möjliggöra, -gör, -gjorde, -gjort | mahdollistaa |
universitetsstudier, -erna | yliopisto-opinnot |
ett stöd, -et, -, -en | tuki |
en ensamförsörjare, -n, -, -arna | yksinhuoltaja |
ett ansvar, -et | vastuu |
beakta, -ar, -ade, -at | ottaa huomioon |
kämpa för | taistella jonkin puolesta |
ett äktenskap, -et, -, -en | avioliitto |
respektera, -ar, -ade, -at | arvostaa |
förpassa, -ar, -ade, -at | pakottaa johonkin |
bestämmanderätt, -en | määräysvalta |
välbeteende, -t | hyvin käyttäytyvä |
i stället | sen sijaan |
öka, -ar, -ade, -at | lisätä |
förståelse, -n, -r, -erna | ymmärrys |
förbättra, -ar, -ade, -at | parantaa |
en möjlighet, -en, -er, -erna | mahdollisuus |
självständig, -t, -a | itsenäinen |
kritisk, -t, -a | kriittinen |
en orättvisa, -n, -or, -orna | epäoikeudenmukaisuus |
gällande | koskien |
en könsmoral, -en, -er, -erna | sukupuolimoraali |
en regel, -n, -ar, -arna | sääntö |
1. Varför var Minna Canth missnöjd med kvinnans ställning på 1870-talet? Vad kritiserade hon?
Rätt svar
2. På vilket sätt ville Minna Canth förändra undervisningen i skolorna?
Rätt svar
3. Vad ville Minna Canth förändra gällande kvinnans ställning i samtiden och i äktenskapet?
Rätt svar
Vilka ojämlikheter mellan kvinnor och män finns det ännu i dag?
Har kvinnor samma möjligheter i samhället som män, vad tror du?
Jämför samhället under Minna Canths tid med vårt samhälle: vad har ändrats, vad väcker fortfarande diskussion?
Välj rätt form
Frågesats: Skriv fraserna på nytt som frågesatser. Exempel. ”Jag läser böcker – läser du böcker?”
Kom på en fråga till följande svar. Frågeordet finns färdigt.
Debatt-kort
Diskutera jämställdhetsfrågor med hjälp av debatt-kort!
För debatterna parvis, i små grupper eller tillsammans med hela klassen. Ni kan dela ut debatt-korten slumpvis till grupperna eller visa ämnena på tavlan och eleverna kan själv välja vilka de kommer att diskutera. Diskutera ämnena fritt eller bestäm vem som är för och vem som är emot.
Här hittar du tips på hur du kan uttrycka din åsikt på svenska
Sök information på nätet
Sök information på nätet om #metoo-kampanjen och gör en faktaruta eller en mindmap om kampanjen. Du kan också skriva egna åsikter om kampanjen och om hurdan betydelse den har haft enligt din mening för kvinnans ställning. Kolla in till exempel LL-Bladets artikel: https://ll-bladet.fi/utrikes/kampanjen-me-too-spred-sig-snabbt/
Instagram: Ta en bild på något som visar ojämliket mellan kvinnor och män. Lägg upp bilden på Instagam med hashtags #svenskanu #minnacanth175 #vadskulleminnagöra. Om du inte hittar en bra bild kan du beskriva någon ojämlikhet med några meningar på ett papper och ta en bild på det. Kommentera på svenska vad som händer på bilden och berätta vad man borde göra åt saken.
Historia: läs om kvinnans ställning i Finland i slutet av 1800-talet och diskutera hur kvinnans ställning har förändrats. Varför är det viktigt att Minna Canth strävade efter ett mera jämlikt samhälle? Vad är hennes arv till dagens finländare?
Modersmål: läs Minna Canths pjäs Anna-Liisa och diskutera kvinnans ställning i pjäsen. Ni kan använda följande finskspråkigt material som hjälp: http://minnacanth.wixsite.com/mysite