Tvåspråkighet som resurs i Vichtis
10.03.2026
Hanaholmens Svenska nu-nätverk och Sydkustens landskapsförbund arrangerar ett middagsseminarium om möjligheterna med tvåspråkigheten i Vichtis, som är en av Finlands femton språköar.
Svenska nu:s verksamhet fungerar inte i ett tomrum. Det politiska beslutsfattandet och samhällsklimatet som återspeglas i föräldrarnas attityder påverkar också vardagen i skolan. Därför måste Svenska nu även göra en insats för att påverka attityderna och beslutsfattandet i en för svenskan positiv riktning.
Svenska nu vill bidra till ett gott språkklimat och bevaka förutsättningarna för svenskundervisningen. Nätverket främjar dialog med och mellan lokala och nationella beslutsfattare, arbetsmarknadsorganisationer och samarbetspartner.
Svenska nu tar vara på den expertis och auktoritet som Svenska nu:s delegationsmedlemmar besitter och utnyttjar detta i påverkansarbetet. Betydande synergier uppnås genom Svenska nu:s täta samverkan med Hanaholmen.
Hanaholmens Svenska nu-nätverk och Sydkustens landskapsförbund arrangerar ett middagsseminarium om möjligheterna med tvåspråkigheten i Vichtis, som är en av Finlands femton språköar.
Svenska nu-nätverket arrangerar ett middagsseminarium om förändringar i Finlands språklandskap och hur tvåspråkigheten kunde stärkas framöver.
Finlands utveckling till en västerländsk demokrati fick sin början då Finland i över 600 år utgjorde en del av det svenska riket. Under hela den skrivna historien har Finland varit bebodd av både en finsk- och en svenskspråkig befolkning. Under den ryska tiden var det både finsk- och svenskspråkiga personer som utvecklade den finska nationen och kulturen.
Efter självständighetsdeklarationen 1917 fastslogs det i Finlands regeringsform 1919 att den nya republiken hade två nationalspråk: finska och svenska. Både den svensk- och finskspråkiga befolkningen är finländare och båda språken är en del av vårt kulturarv, både i nutid och i ett historiskt hänseende. Det är en del av allmänbildningen att kunna båda språken och genom språkkunskaperna får man även en djupare förståelse av den finska kulturen.
Suomen kehitys läntiseksi demokratiaksi otti alkuaskeleensa Suomen ollessa yli 600 vuoden ajan osa Ruotsin valtakuntaa. Koko kirjoitetun historian ajan Suomessa on asunut suomen- ja ruotsinkielistä väestöä. Venäjän vallan aikana Suomen kansakuntaa ja kulttuuria kehittivät sekä suomen- että ruotsinkieliset.
Suomen itsenäistymisen jälkeen vuoden 1919 hallitusmuodossa vahvistettiin, että Suomessa on kaksi kansalliskieltä: suomi ja ruotsi. Sekä suomen- että ruotsinkieliset ovat suomalaisia, ja molemmat kielet ovat osa kulttuuriperimäämme.
Molempien kielten osaaminen on osa yleissivistystä, ja kielitaidon kautta saa myös syvemmän ymmärryksen suomalaisesta kulttuurista.
