Nätverket Svenska nu ifrågasätter regeringens planer på att låta en del skolelever själva välja om de vill läsa svenska i skolan. Experimentet med frivillig svenska skall enligt planerna beröra cirka 2200 elever med start hösten 2018.

Svenska nu:s projektchef Mikael Hiltunen hördes som sakkunnig under riksdagens kulturutskotts möte idag. Svenska nu sände också ett skriftligt yttrande till mötet i delegationsordförande Paavo Lipponens och styrgruppsordförande Gunvor Kronmans namn (se utlåtandet här). I utlåtandet ifrågasätter Kronman och Lipponen språkförsöket.

”Det finns en stor risk för att språkförsöket skapar ojämlikhet i utbildningen och mellan regionerna. Unga som deltar i språkförsöket kan få svårigheter med sina fortsatta studier och de kan inte ta vara på möjligheterna att studera i övriga nordiska länder. Utan kunskaper i svenska har de unga också en sämre ställning på arbetsmarknaden i och med att de inte kan söka offentliga tjänster eller andra yrken där man förutsätts kunna svenska. Det kan inte ligga i statsmaktens intresse att försämra mobiliteten på arbetsmarknaden”, anser Kronman och Lipponen.

Näringslivets centralorganisations (EK) personal- och utbildningsenkät (2014) visar att svenskan är det mest använda språket efter finskan och engelskan i EK:s medlemsföretag.

”Sverige är det näst viktigaste exportlandet för Finland. I och med att Finlands och Sveriges ekonomier hör till de mest integrerade självständiga nationella ekonomierna i världen är ett mycket stort antal finländare beroende av svenska intressenter – som kunder, leverantörer, medarbetare, förmän eller företagsägare”, påpekar Kronman och Lipponen.

Tvåspråkigheten är enligt Svenska nu en unik rikedom och stolthet för Finland och därför något att värna om.

”Temat för jubileumsåret Finland 100 är Tillsammans. Det är tillsammans, över språkgränserna, som vi skapar det framtida Finland”, konstaterar Gunvor Kronman och Paavo Lipponen i sitt gemensamma utlåtande.