Finland är en del av Norden och länderna har ett tätt samarbete till exempel i Europeiska unionen och i Nato. Det förändrade säkerhetspolitiska läget i Europa har ytterligare stärkt det nordiska samarbetet. Men det nordiska samarbetet gäller inte bara på politisk toppnivå utan det unika med det nordiska samarbetet är att det pågår inom samhällets alla sektorer och på alla plan, från idrottsföreningar till fackföreningar.
Trots att engelskan kan vara till nytta i detta samarbete är svenskkunskaperna viktiga för att knyta mera personliga kontakter till andra nordbor. Det nordiska samarbetet kräver inte officiella mötesförfaranden utan är ofta mera informellt till sin natur och bygger på personliga kontakter som är lättare att knyta på svenska än på engelska. Det svenska språket är en del av den nordiska språkidentiteten och upprätthåller vår kontakt till Norden både mentalt och kulturellt.
Svenskkunskaperna öppnar även förståelsen för andra nordiska språk, speciellt norska och danska.
Suomi on osa Pohjoismaita, ja maat tekevät tiivistä yhteistyötä esimerkiksi Euroopan unionissa ja Natossa. Muuttunut turvallisuuspoliittinen tilanne Euroopassa on entisestään vahvistanut pohjoismaista yhteistyötä. Pohjoismainen yhteistyö ei kuitenkaan koske vain poliittista huipputasoa, vaan pohjoismaisen yhteistyön tekee erityiseksi se, että sitä tapahtuu kaikilla yhteiskunnan sektoreilla ja tasoilla urheiluseuroista ammattiliittoihin.
Vaikka englanti voi olla osa pohjoismaista yhteistyötä, on ruotsin kielen taito kuitenkin tärkeä suhteiden solmimisessa muihin pohjoismaalaisiin. Pohjoismainen yhteistyö ei aina vaadi virallisia tapaamismenettelyjä vaan sitä leimaa epävirallisuus, ja henkilökohtaisiin suhteisiin rakentuminen. Tämänkaltaiset suhteet on helpompi solmia ruotsiksi kuin englanniksi. Ruotsin kielen taito on osa pohjoismaalaista kieli-identiteettiä ja ylläpitää yhteyttämme muihin Pohjoismaihin niin henkisesti kuin kulttuurisesti.
Ruotsin kielen taito auttaa myös muiden pohjoismaisten kielten, erityisesti norjan ja tanskan, ymmärtämistä.
Kunskaper i svenska skapar jämlikhet. Utbildningen i grundskolan bör ge alla elever i hela landet samma möjligheter och därför är det viktigt att värna om alla elevers möjlighet att studera båda nationalspråken. Studier i svenska hindrar inte studier i andra språk i skolan. Snarare kan svenskan vara en bro till att lära sig andra germanska språk. Detta kan vara till stor nytta med tanke på att språkkunskaperna och intresset för språk har minskat i Finland.
Svenskkunskaper är också till konkret nytta. Studentexamen i svenska ger poäng för många studieinriktningar efter gymnasiet. Högskolestudier inkluderar studier i det andra inhemska språket och språkfärdigheterna behövs för att klara akademiska behörighetskrav.
Sverige är också ett av de mest populära länderna för finska studenter som vill studera utomlands.
Ruotsin kielen taito luo tasa-arvoa. Peruskouluopetuksen tulee antaa kaikille oppilaille samat mahdollisuudet kaikkialla maassa, ja siksi on tärkeää turvata kaikkien opiskelijoiden mahdollisuus opiskella molempia kansalliskieliä. Ruotsin kielen opiskelu ei estä muiden kielten opiskelua koulussa. Ruotsin kieli voi pikemminkin olla silta muiden germaanisten kielten oppimiseen. Tästä voi olla merkittävää etua, kun otetaan huomioon, että kielitaidot ja kiinnostus kielten opiskeluun on laskenut Suomessa.
Ruotsin kielen taidoista on konkreettista hyötyä. Ruotsin ylioppilaskokeen suorittamisesta saa lähtöpisteitä monille opintoaloille lukion jälkeen. Korkeakoulututkintoihin sisältyy toisen kotimaisen kielen opintoja, ja ruotsin taitoa tarvitaan akateemisten kelpoisuusvaatimusten täyttämiseen.
Lisäksi Ruotsi on yksi suosituimmista maista Suomesta ulkomaille opiskelemaan lähtevien keskuudessa.
Det finns ett klart behov av svenskkunniga personer i det finska arbetslivet. I en enkät som Företagarna i Finland sände ut till sina medlemsföretag våren 2021 visade det sig att kunskaper i svenska var de som företagen mest behövde efter kunskaper i finska och engelska. I och med att engelskan är det allra populäraste A1-språket i Finland kan en arbetssökande som kan svenska ha en klar fördel i jobbsökandet. Det förväntas att arbetstagare kan engelska men svenskkunskaperna ses som en fördel och merit.
Kunskaper i det andra inhemska språket är en förutsättning för tjänstemännen inom offentlig förvaltning i kommuner eller på statlig nivå. Många högutbildade personer arbetar i något skede i karriären för staten eller en kommun eftersom de är betydande arbetsgivare inom många branscher. Till exempel inom förskoleverksamheten och inom hälso- och sjukvården råder det en stor brist på svenskspråkiga arbetstagare. Språkkunskaper behövs även inom kundservice, försäljning och kommunikation. De som behärskar svenska har lika möjligheter i arbetslivet både i hemlandet och övriga Norden.
Många företag är verksamma både i Finland och i Sverige. För finska företag med ambitioner att nå en internationell marknad är Norden en naturlig språngbräda. Efter att den östliga handeln upphört riktar sig företagen alltmer mot den svenska marknaden och Sveriges betydelse som Finlands handels- och ekonomiska partner växer. Sveriges andel av Finlands export och import är betydande och till följd av investeringar och uppköp har näringslivet i båda länderna flätats samman. Dessutom har båda länderna liknande mål gällande den gröna omställningen och digitaliseringen vilket möjliggör ett nära samarbete även på de områdena i framtiden.
Ruotsin kielen taitajia tarvitaan suomalaisessa työelämässä. Suomen Yrittäjien keväällä 2021 teettämästä kyselystä kävi ilmi, että ruotsin kieltä tarvitaan yrityksissä eniten suomen ja englannin jälkeen. Ottaen huomioon, että englanti on ylivoimaisesti suosituin A-kieli, voi ruotsia osaavilla työnhakijoilla olla huomattava etu kielitaidostaan työnhaussa. Työntekijöiltä edellytetään englannin kielen taitoa, kun taas ruotsin kielen taito on ansio ja etu.
Toisen kotimaisen kielen taito on edellytys julkishallinnon virkamiehille kunnissa ja valtiolla. Useiden korkeakoulutettujen työura pitää sisällään työntekoa kunnissa tai valtiolla, jotka ovat suurimpia työllistäjiä monella alalla. Esimerkiksi varhaiskasvatuksessa ja terveydenhoitopalveluissa ruotsin kielen taitoisista ammattilaisista on suuri pula. Kielitaitoa tarvitaan myös asiakaspalvelussa, myynnissä ja viestinnässä. Ruotsin kielen taitoisella on yhdenvertaiset mahdollisuudet työelämässä niin kotimaassa kuin Pohjoismaissa.
Monet yritykset toimivat sekä Suomessa että Ruotsissa. Kansainvälistyville suomalaisyrityksille pohjoismaiset markkinat ovat myös luonteva ponnahduslauta. Venäjän kaupan romahdettua yritykset suuntaavat yhä enemmän Ruotsin markkinoille, ja Ruotsin merkitys Suomen kauppa- ja talouskumppanina kasvaa. Ruotsin osuus sekä Suomen viennistä että tuonnista on merkittävä, ja investointien ja yritysostojen seurauksena elinkeinoelämä molemmissa maissa on kietoutunut yhteen. Lisäksi maitten tavoitteet vihreästä siirtymästä ja digitalisaatiosta ovat samankaltaisia, mikä myös mahdollistaa tulevaa läheistä yhteistyötä.
Finlands utveckling till en västerländsk demokrati fick sin början då Finland i över 600 år utgjorde en del av det svenska riket. Under hela den skrivna historien har Finland varit bebodd av både en finsk- och en svenskspråkig befolkning. Under den ryska tiden var det både finsk- och svenskspråkiga personer som utvecklade den finska nationen och kulturen.
Efter självständighetsdeklarationen 1917 fastslogs det i Finlands regeringsform 1919 att den nya republiken hade två nationalspråk: finska och svenska. Både den svensk- och finskspråkiga befolkningen är finländare och båda språken är en del av vårt kulturarv, både i nutid och i ett historiskt hänseende. Det är en del av allmänbildningen att kunna båda språken och genom språkkunskaperna får man även en djupare förståelse av den finska kulturen.
Suomen kehitys läntiseksi demokratiaksi otti alkuaskeleensa Suomen ollessa yli 600 vuoden ajan osa Ruotsin valtakuntaa. Koko kirjoitetun historian ajan Suomessa on asunut suomen- ja ruotsinkielistä väestöä. Venäjän vallan aikana Suomen kansakuntaa ja kulttuuria kehittivät sekä suomen- että ruotsinkieliset.
Suomen itsenäistymisen jälkeen vuoden 1919 hallitusmuodossa vahvistettiin, että Suomessa on kaksi kansalliskieltä: suomi ja ruotsi. Sekä suomen- että ruotsinkieliset ovat suomalaisia, ja molemmat kielet ovat osa kulttuuriperimäämme.
Molempien kielten osaaminen on osa yleissivistystä, ja kielitaidon kautta saa myös syvemmän ymmärryksen suomalaisesta kulttuurista.
Få information om skolturnéer, läromaterial, lärarfortbildningar och aktuella evenemang.
Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland
Hanaholmsstranden 5
02100 Esbo
© Copyright 2020. All Rights Reserved.