Finlands utveckling till en västerländsk demokrati fick sin början då Finland i över 600 år utgjorde en del av det svenska riket. Under hela den skrivna historien har Finland varit bebodd av både en finsk- och en svenskspråkig befolkning. Under den ryska tiden var det både finsk- och svenskspråkiga personer som utvecklade den finska nationen och kulturen.
Efter självständighetsdeklarationen 1917 fastslogs det i Finlands regeringsform 1919 att den nya republiken hade två nationalspråk: finska och svenska. Både den svensk- och finskspråkiga befolkningen är finländare och båda språken är en del av vårt kulturarv, både i nutid och i ett historiskt hänseende. Det är en del av allmänbildningen att kunna båda språken och genom språkkunskaperna får man även en djupare förståelse av den finska kulturen.
Suomen kehitys läntiseksi demokratiaksi otti alkuaskeleensa Suomen ollessa yli 600 vuoden ajan osa Ruotsin valtakuntaa. Koko kirjoitetun historian ajan Suomessa on asunut suomen- ja ruotsinkielistä väestöä. Venäjän vallan aikana Suomen kansakuntaa ja kulttuuria kehittivät sekä suomen- että ruotsinkieliset.
Suomen itsenäistymisen jälkeen vuoden 1919 hallitusmuodossa vahvistettiin, että Suomessa on kaksi kansalliskieltä: suomi ja ruotsi. Sekä suomen- että ruotsinkieliset ovat suomalaisia, ja molemmat kielet ovat osa kulttuuriperimäämme.
Molempien kielten osaaminen on osa yleissivistystä, ja kielitaidon kautta saa myös syvemmän ymmärryksen suomalaisesta kulttuurista.
Få information om skolturnéer, läromaterial, lärarfortbildningar och aktuella evenemang.
Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland
Hanaholmsstranden 5
02100 Esbo
© Copyright 2020. All Rights Reserved.
