Möjligheten till svensk skolgång i en finskspråkig kommun kan vara avgörande då en flerspråkig familj fattar beslut om var de ska bosätta sig. Därför kan språköverksamheten ses som ett trumfkort i finskspråkiga kommuner där målet är ökad inflyttning.

Eftersom språköutbildningen alltid är ett medvetet val så leder det ofta till stort engagemang hos sina familjer. På språkön samlas familjer som av olika anledningar anser att svenska språket och kulturen är viktig. Språkögemenskapen, vars hjärta utgörs av daghemmet och skolan, består således av finlandssvenskar, tvåspråkiga, rikssvenskar, nordbor, finnar som bott i Sverige, finskspråkiga språkbadare och inflyttade utlänningar som väljer svensk skolgång. På språkön möts olika språkgrupper på ett vardagligt och naturligt sätt.

Runt skolan verkar ofta svenskspråkiga föreningar som tillsammans med utbildningen skapar det svenska rummet i den helfinska omgivningen. Språkögemenskapen ökar trivseln för kommuninvånarna.

• Språköskolans verksamhet strävar till att producera flerspråkiga individer för framtidens Finland. Den involverar på ett självklart sätt sin omgivning i en flerspråkig gemenskap vilket i större skala kan anses vara målet för hela befolkningen.

• Svensk utbildningen på finskspråkiga orter är ett levande bevis på Finlands tvåspråkighet. De påminner genom sin existens om att det i vårt land finns de som lär sig läsa, räkna, sjunga på svenska och att de finns några, som helt på riktigt, här mitt ibland oss, lever sina liv på svenska. Språköverksamheten blir Svenskfinlands visitkort på finskspråkiga orter.

• Språköskolorna ”tvingar” sina finskspråkiga kommuner att tänka tvåspråkigt. Det ökar förståelsen för landets tvåspråkighet. Genom att uppmärksamma och stödja dessa kommuner kunde språköverksamheten ytterligare blomstra och bidra till Finlands levande tvåspråkighet.

• Då språköskolan ges resurser för att verka professionellt fungerar den även som lokal motivation till studier i det andra inhemska språket. Det finns många möjligheter till samverkan mellan svensk och finsk utbildning.

Resultaten i Tankesmedjan Magmas enkätundersökning som rapporterades i mars 2020 påvisar att det finns många utmaningar i vardagen på en språkö. Den svenskspråkiga utbildningen på språköarna befinner sig i en särställning och det behövs målmedvetna insatser för att garantera en kontinuerlig och kvalitativ svensk verksamhet.

Språköskolorna behöver såväl pedagogiskt som administrativt stöd. Dessutom behövs ett fruktbart samarbete mellan språköarna samt med övriga aktörer inom bildningen i Svenskfinland. För språköarna är det viktigt att vara en del av det finlandssvenska sammanhanget.

• Synliggöra språköarna och den verksamhet som finns där.
• Stödja språköarna till en jämlik och kvalitativ utbildning.
• Bevaka språköarnas intressen gentemot stat och andra yttre grupperingar.

• Skapa strukturer för en väl fungerande språkö.

• Skapa modeller för hur nya daghem och skolor grundas på finskspråkiga orter.
• Skapa en bestående resurs för intressebevakningen av den svenska utbildningen på språköarna, t ex en språköombudsman och ett permanent nätverk.
• Stärka det svenska i Finland och lyfta upp landets tvåspråkighet som en rikedom. Öka förståelsen för de båda nationalspråken.

• Verka för en livskraftig svensk verksamhet i hela Finland via svenska rum på finskspråkiga orter.

Läs mera här

Uppdrag språköar är ett projekt som under åren 2021-2023 tog fokus på språköarna i Finland i Kommunförbundets regi. Från och med augusti får projektet en nytändning på Hanaholmens kulturcentrum som en integrerad del av nätverket Svenska nu. Karin Ihalainen fortsätter som språköarnas intressebevakare i ytterligare tre år.